Internationella Ursprungsfolkets Dag — 9 Augusti

Vilken dag är ursprungsfolkets dag 2025–2030?

Internationella ursprungsfolkets dag infaller alltid den 9 augusti, men veckodagen varierar. Tabellen visar vilken veckodag och vecka den 9 augusti hamnar på de kommande åren.

Samerna — Sveriges Urfolk

Samerna, traditionellt kallade lappar (en beteckning som idag anses nedvärderande), är Europas enda erkända urfolk. De har bebott norra Skandinavien och Kolahalvön i åtminstone 10 000 år — långt innan de moderna nationsgränserna drogs. Sápmi, samernas traditionella land, sträcker sig över norra delarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland.

I Sverige bor uppskattningsvis 20 000-40 000 samer, med den största koncentrationen i Norrbottens och Västerbottens län. Den exakta siffran är svår att fastställa eftersom Sverige inte för officiell statistik baserad på etnicitet. Det samiska samhället är mångfacetterat med olika grupper som nord-, lule-, pite-, ume- och sydsamerna.

Rennäringen är den mest kända samiska näringen och har bedrivits i hundratals år. Idag finns det cirka 4 600 renägare organiserade i 51 samebyar i Sverige. Renskötsel är en näring som bara samer har rätt att bedriva enligt svensk lag, genom det så kallade rennäringsmonopolet. Utöver rennäringen arbetar samer inom alla samhällssektorer, och det samiska samhället är lika modernt och mångfasetterat som det svenska samhället i övrigt.

Samiska Rättigheter i Sverige

Samernas rättigheter i Sverige har en komplex historia. Under 1900-talets första hälft utsattes samerna för en politik som idag erkänns som diskriminerande. Rasbiologiska institutet i Uppsala, grundat 1922, genomförde mätningar och studier på samer som del av sin rasbiologiska forskning. Samiska barn tvingades till nomadskolor där deras kultur och språk marginaliserades.

Sedan 1970-talet har den samiska rättighetsfrågan fått ökad uppmärksamhet. Viktiga milstolpar inkluderar:

• 1977: Riksdagen erkänner samerna som urfolk i Sverige
• 1993: Sametinget inrättas som folkvalt organ och myndighet
• 2000: Samiska erkänns som ett av Sveriges officiella minoritetsspråk
• 2011: Grundlagen ändras — samernas rätt att bevara sin kultur skrivs in
• 2021: Högsta domstolen fastslår i Girjasdomen att Girjas sameby har ensamrätt till jakt och fiske i sitt område
• 2022: Regeringen tillsätter Sanningskommissionen för det samiska folket

Trots dessa framsteg kvarstår många utmaningar. Markrättighetsfrågor, gruvnäringens expansion i Sápmi, klimatförändringarnas påverkan på rennäringen och bevarande av samiska språk är frågor som kräver fortsatt uppmärksamhet.

Samisk Kultur — Språk, Konst och Musik

Den samiska kulturen är rik och mångfacetterad. Här är några centrala delar:

Samiska Språk

Det finns nio samiska språk, varav tre talas i Sverige: nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska. Nordsamiska har flest talare med cirka 15 000-25 000 personer totalt i Norden. Lulesamiska talas av cirka 2 000 personer och sydsamiska av cirka 500-600. Flera samiska språk är klassificerade som allvarligt hotade av UNESCO.

Sedan samiska erkändes som officiellt minoritetsspråk 2000 har insatserna för språkbevarande ökat. Samisk undervisning erbjuds i skolor i samiska förvaltningskommuner, och det finns samisk media — bland annat SVT Sápmi och SR Sameradion.

Jojk

Jojken är samernas traditionella sångform och en av Europas äldsta musikformer. En jojk beskriver en person, ett djur eller en plats genom melodi och röst — man jojkar inte om något, man jojkar det. Moderna samiska artister som Sofia Jannok, Jon Henrik Fjällgren och Maxida Märak har fört jojken till en internationell publik.

Duodji

Duodji är samisk slöjd och konsthantverk. Traditionellt tillverkas föremål av renskinn, horn, trä och tenn. Knivar, kåsor (dryckesbägare), koltar (traditionella dräkter) och smycken är exempel på duodji. Hantverket har både praktisk och konstnärlig funktion och är en viktig del av samisk identitet.

FN och Urfolksrättigheter

FN:s arbete med urfolksrättigheter har pågått sedan 1980-talet. Den 9 augusti 1982 hölls det första mötet i FN:s arbetsgrupp för urbefolkningar i Genève — det är därför internationella ursprungsfolkets dag firas just den 9 augusti.

Viktiga FN-instrument för urfolksrättigheter:

• FN:s deklaration om urfolks rättigheter (UNDRIP, 2007): Antogs av generalförsamlingen och fastställer urfolks rätt till självbestämmande, mark och resurser
• ILO-konvention 169: Den mest bindande internationella konventionen om urfolksrättigheter. Sverige har inte ratificerat den, trots uppmaning från samiska organisationer
• FN:s permanenta forum för urfolksfrågor: Rådgivande organ som möts årligen i New York
• Expertmekanismen för urfolks rättigheter: Ger råd till FN:s råd för mänskliga rättigheter

En central fråga är Sveriges relation till ILO-konvention 169. Konventionen kräver bland annat att urfolk konsulteras innan beslut fattas som påverkar deras marker och resurser. Sverige har utrett frågan vid flera tillfällen men har ännu inte ratificerat konventionen, vilket har kritiserats av både samiska organisationer och internationella organ.

Aktuella Utmaningar för Samerna i Sverige

Trots framsteg inom lagstiftning och erkännande står samerna inför flera stora utmaningar:

• Klimatförändringar: Varmare vintrar och förändrade snöförhållanden påverkar rennäringen allvarligt. Regn som fryser till is på marken gör det omöjligt för renarna att nå lav under snön
• Gruvnäring: Expansion av gruvor i Sápmi hotar traditionella renbetesmarker och samisk kultur
• Vindkraft: Utbyggnaden av vindkraftsparker sker delvis i områden som är viktiga för rennäringen
• Språkförlust: Flera samiska språk hotas av utdöende trots revitaliseringsinsatser
• Diskriminering: Samer rapporterar fortsatt diskriminering i vardagen och i kontakt med myndigheter
• Psykisk hälsa: Forskning visar att samer har högre förekomst av ångest och depression, kopplat till historisk kolonialisering och pågående konflikter