Skollov 2026 — Alla lov, datum och planering

Översikt — alla skollov 2026

Det svenska skolåret innehåller fem skollov utspridda över läsåret. Sommarlovet är det överlägset längsta med cirka 10 veckor, följt av jullovet med ungefär 2,5 veckor. Sportlovet, påsklovet och höstlovet är vardera en vecka långa. Här är en komplett översikt.

Sportlov 2026 — vecka 7 till 10

Sportlovet, som tidigare kallades "februarilovet", infaller i februari eller mars och varierar kraftigt mellan kommuner. Lovet sprids ut över fyra veckor (vecka 7-10) för att minska trycket på skidanläggningar och andra resedestinatier.

Som namnet antyder är sportlovet traditionellt kopplat till sportaktiviteter, framför allt vintersport. Skidåkning — både slalom och längd — är den mest populära aktiviteten, men det finns mycket mer att göra. Skridskoåkning, ishockey, simning och diverse inomhusaktiviteter är alla vanliga under sportlovet.

Sportlov 2026 — datum per storstad

Läs mer: Se alla datum och aktivitetstips på vår detaljerade sida om sportlov 2026.

Påsklov 2026 — vecka 14 till 16

Påsklovet 2026 ligger runt påskhelgen och varierar mellan vecka 14 och vecka 16 beroende på kommun. Påsken 2026 firas den 5 april (påskdagen), och lovet placeras antingen veckan före, under eller efter påskhelgen. Tillsammans med påskhelgens röda dagar kan det bli en riktigt lång sammanhängande ledighetstid.

Påsklov 2026 — datum per storstad

Läs mer: Se alla datum per kommun, aktivitetstips och reseförslag på vår detaljerade sida om påsklov 2026.

Sommarlov 2026 — juni till augusti

Sommarlovet 2026 är årets längsta och mest efterlängtade lov. Det börjar med skolavslutningen runt 12 juni och pågår till mitten av augusti — ungefär 10 veckors sammanhängande ledighet.

Under sommarlovet infaller också midsommar 2026 (lördag 20 juni), som är en av Sveriges mest älskade högtider. Sommarlovet ger tid för familjesemester, sommarjobb, utomhusaktiviteter och avkoppling.

Sommarlov 2026 — nyckeldata

Läs mer: Se fullständig guide med aktivitetstips, sommarjobb och datum per region på vår sida om sommarlov 2026.

Höstlov 2026 — vecka 43 till 45

Höstlovet infaller vanligtvis i slutet av oktober eller början av november och ger eleverna en välbehövlig paus mitt i den långa höstterminen. De flesta kommuner har höstlov vecka 44 (26-30 oktober 2026), men vissa har det vecka 43 eller 45.

Höstlovet sammanfaller ofta med allhelgonahelgen, som ger en extra röd dag (lördag 31 oktober 2026, allhelgonadagen). Genom att kombinera lovet med allhelgonahelgen kan det bli en extra lång ledighetstid.

Höstlov 2026 — datum per storstad

Aktiviteter under höstlovet

• Höstpromenader: Njut av höstfärgerna i skog och park
• Svampplockning: Oktober är perfekt för kantareller och trattkantareller
• Bio och teater: Många premiärer under höstlovet
• Museer: Specialprogram och workshops för barn under lovet
• Halloweenfirande: Pumpasnidning, utklädning och spökvandring
• Badhus: Perfekt för en regnig höstdag
• Bakning: Baka kanelbullar, äppelkaka och andra höstgodsaker

Läs mer: Se alla datum och mer aktivitetsinspiration på vår sida om höstlov 2026.

Jullov 2026 — december till januari 2027

Jullovet 2026 är det näst längsta skollovet och sträcker sig från cirka 21 december 2026 till 7 januari 2027. Jullovet inkluderar julhelgen, mellandagarna, nyår och trettondagen — en period fylld av traditioner, firande och ledighet.

Till skillnad från sportlov och påsklov varierar jullovet mycket lite mellan kommuner. Nästan alla skolor har ledigt under samma period. Jullovet inkluderar fem röda dagar: julafton (24/12), juldagen (25/12), annandag jul (26/12), nyårsdagen (1/1 2027) och trettondedag jul (6/1 2027).

Jullov 2026 — nyckeldata

Läs mer: Se detaljerad dag-för-dag-planering och jullovsaktiviteter på vår sida om jullov 2026.

Skollov 2026 per storstad — samlad översikt

Här hittar du en komplett översikt av alla skollov 2026 för Sveriges största städer. Tabellen visar vilken vecka respektive lov infaller i varje kommun.

Stockholm

Göteborg

Malmö

Varför varierar skollov mellan kommuner?

En av de mest ställda frågorna om svenska skollov är varför olika kommuner har lov olika veckor. Svaret ligger i det kommunala självstyret och praktiska överväganden.

Kommunalt ansvar

I Sverige är det kommunerna som ansvarar för skolan och bestämmer skolans läsårstider, inklusive när loven ska ligga. Det finns inga nationella regler som styr exakt vilken vecka sportlovet eller påsklovet ska infalla. Kommunerna har frihet att anpassa skolkalendern efter lokala behov och förutsättningar.

Spridning av resor och turism

Det viktigaste skälet till att loven sprids ut är att minska belastningen på transporter och turistanläggningar. Om alla Sveriges cirka 1,5 miljoner skolelever hade sportlov samma vecka skulle det skapa enormt tryck på skidanläggningar, flygplatser, tåg och hotell. Genom att sprida sportlovet över fyra veckor och påsklovet över tre veckor fördelas belastningen jämnt.

Priseffekt

Spridningen av skollov har också en prissänkande effekt. När efterfrågan fördelas över flera veckor hålls priserna på resor och boende mer stabila. Familjer kan även välja att resa under en vecka som inte är deras egen lovvecka för att hitta ännu bättre priser.

Vilka lov varierar mest?

Sportlovet varierar mest — det sprids över fyra veckor (vecka 7-10). Påsklovet sprids över tre veckor (vecka 14-16). Höstlovet varierar mindre, med de flesta kommuner på vecka 44. Sommarlovet och jullovet är i princip enhetliga i hela landet med bara smärre variationer.

Det svenska skolåret 2026 — så ser det ut

Skolåret 2025/2026 sträcker sig från augusti 2025 till juni 2026 och delas in i en hösttermin och en vårtermin. Här är en översikt av hur skolåret är uppbyggt.

Höstterminen 2025

• Start: Mitten av augusti 2025
• Höstlov: Vecka 44, oktober 2025
• Jullov: December 2025 - januari 2026
• Slut: Strax före jullovet, december 2025

Vårterminen 2026

• Start: Januari 2026 (efter jullovet)
• Sportlov: Vecka 7-10, februari-mars 2026
• Påsklov: Vecka 14-16, mars-april 2026
• Slut: Skolavslutning, runt 12 juni 2026

Antal skoldagar

Enligt skollagen ska svenska elever ha minst 178 skoldagar per läsår. Det exakta antalet varierar beroende på hur helgdagar och lov faller, men det brukar landa på 178-182 skoldagar. Resterande dagar av året är helger, lov och röda dagar.

Röda dagar och skollov — så hänger det ihop

Flera av skoloven är kopplade till röda dagar och helgdagar. Här är en översikt av hur helgdagar 2026 och röda dagar 2026 påverkar skoloven.

Tips — planera familjeåret 2026

Att planera hela årets ledighet tidigt ger bättre priser på resor, mindre stress och fler möjligheter. Här är tips för att planera familjeåret kring skoloven.

Boka resor tidigt

De mest populära perioderna — sportlovet och påsklovet — bokas snabbt. Skidresor och flygbiljetter till solen bör bokas redan under hösten föregående år för bästa priser. Sommarstuga vid havet eller sjön bör bokas under vintern.

Samordna med arbetsgivaren

Prata med arbetsgivaren tidigt om vilka veckor du behöver vara ledig. Speciellt sportlov och påsklov kan vara knepigt om de infaller under intensiva arbetsperioder. Jullovet och sommarlovet sammanfaller oftast med populära semesterperioder, vilket gör det enklare att få ledigt.

Utnyttja klämdagar

Kolla in vilka klämdagar 2026 som kan ge extra lediga dagar i anslutning till helger och röda dagar. Genom att ta ut enstaka semesterdagar på klämdagar kan du skapa långa ledighetsperioder.

Planera hemester

Alla lov behöver inte innebära bortresta. En "hemester" med utflykter, aktiviteter och avkoppling i närområdet kan vara minst lika uppskattad. Kolla din kommuns lovaktiviteter tidigt — många erbjuder gratis eller billiga aktiviteter för barn under alla skollov.

Skollov för gymnasieelever och vuxenstuderande

Gymnasieelever har i stort sett samma skollov som grundskoleelever, med den skillnaden att gymnasiet ibland har studiedagar eller provdagar i anslutning till loven. Kontrollera alltid med den enskilda gymnasieskolan.

Vuxenstuderande vid komvux, folkhögskolor och liknande utbildningar kan ha delvis andra lovsystem. Komvux följer ofta kommunens skolkalender men kan ha avvikelser. Folkhögskolor har egna scheman som kan skilja sig från den kommunala skolan.

Universitetsstuderande har ett helt annorlunda system med tentamensperioder, självstudieveckor och längre sommaruppehåll. Universiteten bestämmer sina egna läsårskalendrar.

Historik — skollov i Sverige

Det svenska systemet med skollov har utvecklats gradvis sedan 1800-talet och speglar samhällets förändring från jordbrukssamhälle till modernt välfärdssamhälle.

Ursprungligen hade skolan bara sommarlov, som var anpassat efter jordbrukets behov. Barnen behövdes hemma för att hjälpa till med skörden och annat arbete. Sommarlovet var därför ofta betydligt längre än idag.

Under 1900-talets första hälft infördes fler lov: jullov och påsklov kopplades till de kyrkliga högtiderna. Sportlovet (tidigare kallat "februarilovet") infördes på 1940-talet, delvis för att minska bränsleförbrukningen i skolorna under den kallaste perioden. Höstlovet infördes senare som en kompensation för kortare sommarlov.

Sedan 1970-talet har kommunerna haft ansvar för att bestämma exakta lovveckor. Det var också då systemet med spridda lov infördes för att jämna ut belastningen på samhällets infrastruktur under populära reseperioder.

Relaterade sidor