Skottår — Allt om skottdagen och 29 februari

Vad är ett skottår?

Ett skottår är ett kalenderår som har 366 dagar istället för de vanliga 365. Den extra dagen läggs till i slutet av februari, som då får 29 dagar istället för 28. Denna extra dag kallas skottdagen och infaller alltså den 29 februari.

Anledningen till att vi behöver skottår är att jordens omloppstid runt solen inte är exakt 365 dagar. Det tar faktiskt ungefär 365 dagar, 5 timmar, 48 minuter och 46 sekunder (365,2422 dagar) för jorden att fullborda ett varv. Utan korrigering skulle kalendern sakta men säkert glida ifrån de verkliga årstiderna. Efter bara 100 år utan skottår skulle kalendern ligga nästan 25 dagar fel — midsommar i juli och jul i januari.

Genom att lägga till en extra dag ungefär vart fjärde år kompenserar vi för denna differens och håller kalendern synkroniserad med jordens bana runt solen. Det är ett elegant system som har använts i olika former i tusentals år.

Regeln för skottår — Så fungerar det

Regeln för att avgöra om ett år är skottår kan verka enkel, men har faktiskt tre steg. Den gregorianska kalenderns skottårsregel ser ut så här:

Det innebär att de flesta år som är jämnt delbara med 4 är skottår. Undantaget gäller sekelår (år som slutar på 00). Dessa är bara skottår om de också är delbara med 400. Det är därför 1900 inte var skottår, men år 2000 var det. Nästa sekelår som inte blir skottår är 2100.

Denna trestegade regel ger en genomsnittlig årslängd på 365,2425 dagar, vilket är extremt nära det verkliga astronomiska året på 365,2422 dagar. Felet är bara 26 sekunder per år, eller en dag på ungefär 3 323 år.

Snabb kontroll: Är ett visst år skottår?

Det enklaste sättet att kontrollera om ett år är skottår är att dela årtalet med 4. Om det går jämnt ut och året inte är ett sekelår (eller om det är ett sekelår delbart med 400) — då är det skottår. Här är några exempel:

• 2026: 2026 ÷ 4 = 506,5 → Inte skottår
• 2028: 2028 ÷ 4 = 507 → Skottår
• 2100: Delbart med 4 och 100, men inte 400 → Inte skottår
• 2400: Delbart med 4, 100 och 400 → Skottår

När är nästa skottår?

Det senaste skottåret var 2024, då skottdagen föll på en torsdag. Fram till nästa skottår 2028 har februari bara 28 dagar, som vanligt. Därefter följer skottår 2032 (29 februari på en söndag) och 2036 (29 februari på en fredag).

Lista över skottår 2020–2040

Här är en komplett lista över alla skottår från 2020 till 2040. Skottår är markerade i listan nedan:

• 2020 — Skottår (29 feb föll på en lördag)
• 2024 — Skottår (29 feb föll på en torsdag)
• 2028 — Skottår (29 feb infaller på en tisdag)
• 2032 — Skottår (29 feb infaller på en söndag)
• 2036 — Skottår (29 feb infaller på en fredag)
• 2040 — Skottår (29 feb infaller på en onsdag)

Som du ser ligger det alltid fyra år mellan varje skottår i den här perioden. Det beror på att inget av dessa år är sekelår, så det enkla "delbart med 4"-kriteriet gäller rakt av.

Utökad lista: Skottår 2000–2096

För den som vill se längre fram (eller bakåt) i tiden, här är alla skottår under 2000-talet fram till sekelårsundantaget:

2000, 2004, 2008, 2012, 2016, 2020, 2024, 2028, 2032, 2036, 2040, 2044, 2048, 2052, 2056, 2060, 2064, 2068, 2072, 2076, 2080, 2084, 2088, 2092, 2096.

Observera att 2100 inte är skottår trots att det är delbart med 4. Nästa skottår efter 2096 blir alltså 2104.

Kommande skottår — Veckodag för 29 februari

Vilken veckodag infaller skottdagen på? Här är en tabell över kommande skottår med veckodagen för den 29 februari:

Lägg märke till att veckodagen för 29 februari flyttar sig två dagar bakåt mellan varje skottår (torsdag → tisdag → söndag → fredag). Det beror på att 1 461 dagar (4 × 365 + 1) motsvarar exakt 208 veckor och 5 dagar, men veckodagen "hoppar" bara två steg på grund av hur skottdagen påverkar beräkningen.

Skottdagen — 29 februari

Skottdagen är den 29 februari och förekommer alltså bara under skottår. Det gör den till årets ovanligaste datum. Medan alla andra datum i kalendern infaller en gång per år, händer skottdagen bara ungefär en gång vart fjärde år.

I Sverige är den 29 februari en vanlig arbetsdag utan några speciella helgdagstraditioner kopplade till sig. Däremot finns det internationella traditioner knutna till skottdagen. I Irland och Storbritannien finns en gammal sed att kvinnor får fria till män på skottdagen — en tradition som enligt legenden infördes av Saint Brigid och Saint Patrick på 400-talet.

I Grekland anses det dock vara otur att gifta sig under ett skottår, och särskilt på skottdagen. Uppskattningsvis undviker ett av fem förlovade par i Grekland att gifta sig under skottår.

Född den 29 februari — När fyller man?

Att vara född den 29 februari är ovanligt. Statistiskt sett har ungefär 1 av 1 461 personer födelsedag på skottdagen. I Sverige innebär det att omkring 7 000 personer har den 29 februari som födelsedatum.

Men vad händer under de tre av fyra år då det inte finns någon 29 februari? I Sverige finns ingen specifik lagstiftning som reglerar exakt när en "skottårsbebis" fyller år under vanliga år. I praktiken firar de flesta antingen den 28 februari eller den 1 mars.

Juridiskt sett, exempelvis för att avgöra när en person fyller 18 år, räknas man som ett år äldre vid midnatt mellan den 28 februari och den 1 mars under vanliga år. Myndigheter som Skatteverket hanterar detta genom att använda det faktiska födelsedatumet (29 februari) i sina system, och personen åldras automatiskt.

Kända skottårsbarn

Flera kända personer genom historien är födda den 29 februari:

• Gioachino Rossini (1792) — Italiensk kompositör, känd för operan Barberaren i Sevilla
• Herman Hollerith (1860) — Amerikansk uppfinnare, grundade företaget som blev IBM
• Ja Rule (1976) — Amerikansk rappare och skådespelare

Historien bakom skottåret

Julius Caesar och den julianska kalendern

Skottåret har sina rötter i antikens Rom. År 46 f.Kr. införde Julius Caesar den julianska kalendern med hjälp av den alexandrinska astronomen Sosigenes. Före denna reform hade den romerska kalendern bara 355 dagar och krävde oregelbundna tilläggsmånader för att hålla sig i fas med årstiderna — ett system som ofta missbrukades av politiker.

Caesars reform var enkel: året skulle ha 365 dagar, och vart fjärde år lades en extra dag till. Problemet var att regeln var lite för generös. Det verkliga solåret är 365,2422 dagar, men den julianska kalendern antog 365,25 dagar. Den lilla skillnaden på 11 minuter och 14 sekunder per år ackumulerades över århundradena.

Påve Gregorius XIII och den gregorianska kalendern

Mot 1500-talet hade den julianska kalendern drivit ungefär 10 dagar fel. Påsken, som skulle firas nära vårdagjämningen, hade sakta förskjutits. År 1582 införde påve Gregorius XIII den gregorianska kalendern som vi använder idag.

Reformen hade två delar: dels ströks 10 dagar ur kalendern (torsdagen den 4 oktober 1582 följdes direkt av fredagen den 15 oktober), dels infördes den trestegade skottårsregel vi fortfarande använder. Genom att göra sekelår till vanliga år (om de inte är delbara med 400) minskade man det genomsnittliga felet till bara 26 sekunder per år.

Sverige och det märkliga skottåret 1712

Sverige har en alldeles unik historia när det gäller övergången till den gregorianska kalendern. År 1700 beslöt man att gradvis gå över genom att hoppa över skottdagarna under 40 år. Man hoppade över skottdagen 1700, men glömde sedan bort planen under åren 1704 och 1708 (troligen på grund av Karl XII:s krig).

Resultatet blev att den svenska kalendern varken stämde med den julianska eller gregorianska kalendern — den låg en dag fel jämfört med båda. För att lösa problemet beslöt man 1712 att gå tillbaka till den julianska kalendern genom att lägga till en extra skottdag. Det innebar att februari 1712 hade 30 dagar i Sverige — det enda kända tillfället i historien med ett datum den 30 februari.

Sverige gick slutligen över till den gregorianska kalendern 1753, då man helt enkelt strök 11 dagar. Onsdagen den 17 februari följdes av torsdagen den 1 mars.

Den svenska kopplingen — Varifrån kommer ordet skottår?

Ordet skottår har genuint nordiska rötter. Det kommer från det fornsvenska ordet "skot", som betyder "inskjuten" eller "tillagd". Skottdagen är alltså bokstavligen en "inskjuten dag" i kalendern — en dag som skjuts in mellan de ordinarie dagarna.

Samma ordstam återfinns i norskan (skuddår) och danskan (skudår). Det engelska uttrycket "leap year" har en helt annan bakgrund och syftar på att datum efter 29 februari "hoppar över" en veckodag jämfört med ett vanligt år. Om din födelsedag normalt faller på en måndag, hoppar den till onsdag under ett skottår istället för att bara flytta till tisdag.

I isländskan kallas skottdagen hlaupár ("språngår"), vilket liknar det engelska uttrycket. Det visar hur olika nordiska språk har valt helt skilda metaforer för samma fenomen — antingen något som skjuts in eller något som hoppar.

Kuriosa och roliga fakta om skottår

• Sannolikheten att födas den 29 februari är ungefär 1 på 1 461, alltså cirka 0,068 procent.
• Anthony, Texas i USA har utnämnt sig till "Leap Year Capital of the World" och anordnar en stor festival varje skottår.
• 30 februari existerade faktiskt en gång — i Sverige 1712, som en del av den misslyckade kalenderreformen.
• Mars har också skottår. Forskare som planerar Marsuppdrag måste hantera att ett marsår (sol) är 668,6 soldagar långt.
• Årets längd minskar. På grund av tidvattenfriktionen bromsas jordens rotation sakta in, vilket gör att vi på mycket lång sikt (miljontals år) kan behöva färre skottår.
• Inga OS-sommarspel utan skottår. De olympiska sommarspelen hålls alltid under skottår (med undantag för de inställda spelen under världskrigen).
• Presidentval i USA hålls alltid under skottår — nästa gång 2028.
• Programmerare och skottår: Skottårsbuggar är ökända inom IT. År 2012 kraschade Microsofts molntjänst Azure på grund av en skottårsbugg. År 2020 drabbades flera betalsystem världen över.