Världshälsodagen — 7 april varje år

Vilken dag infaller världshälsodagen 2025–2030?

Datumet 7 april är fast, men veckodagen varierar från år till år.

Vad är världshälsodagen?

Världshälsodagen (World Health Day) firas den 7 april varje år för att markera grundandet av Världshälsoorganisationen (WHO) den 7 april 1948. WHO:s konstitution, som antogs av 61 länder, slog fast att "åtnjutandet av bästa möjliga hälsa är en grundläggande rättighet för varje människa".

Sedan 1950 har världshälsodagen haft ett årligt tema som lyfter en specifik hälsoutmaning. Teman har inkluderat psykisk hälsa, livsmedelssäkerhet, diabetes, depression och universell sjukvård. Genom att fokusera på ett tema per år hoppas WHO kunna mobilisera resurser och uppmärksamhet kring frågor som annars riskerar att hamna i skymundan.

WHO har 194 medlemsstater och sitt högkvarter i Genève, Schweiz. Organisationens arbete spänner från vaccinationsprogram och pandemiberedskap till normsättning kring luftkvalitet, livsmedel och läkemedel.

Sveriges folkhälsa i siffror

Sverige har en av världens bästa folkhälsor, men statistiken visar också tydliga utmaningar:

Positiva nyckeltal

Utmaningar

• Psykisk ohälsa: Andelen unga som rapporterar psykiska besvär har ökat kraftigt. Enligt Folkhälsomyndigheten uppger var tredje ung kvinna (16-29 år) nedsatt psykiskt välbefinnande.
• Övervikt: Omkring 52 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har övervikt eller fetma, en siffra som ökat stadigt sedan 1980-talet.
• Ojämlik hälsa: Det finns stora skillnader i hälsa beroende på utbildningsnivå, inkomst och bostadsort. Skillnaden i förväntad livslängd mellan högutbildade och lågutbildade är cirka 5-6 år.
• Antibiotikaresistens: Även om Sverige har relativt låg antibiotikaanvändning jämfört med andra länder utgör resistensutvecklingen ett globalt hot som även påverkar svensk sjukvård.
• Ensamhet: Ungefär 10-15 procent av den svenska befolkningen uppger att de ofta känner sig ensamma, med negativa konsekvenser för både psykisk och fysisk hälsa.

Globala hälsoutmaningar

Världshälsodagen påminner oss om att hälsoutmaningarna globalt är enorma. Här är de viktigaste frågorna som WHO prioriterar:

• Universell sjukvård: Hälften av världens befolkning saknar tillgång till grundläggande sjukvård. Omkring 100 miljoner människor hamnar i extrem fattigdom varje år på grund av sjukvårdskostnader.
• Klimat och hälsa: WHO bedömer att klimatförändringarna kommer att orsaka 250 000 extra dödsfall per år mellan 2030 och 2050, genom undernäring, malaria och värmestress.
• Pandemiberedskap: Covid-19-pandemin avslöjade brister i global hälsoberedskap. Arbetet med ett internationellt pandemiavtal pågår inom WHO.
• Icke-smittsamma sjukdomar: Hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och kroniska lungsjukdomar står för 74 procent av alla dödsfall globalt.
• Psykisk hälsa: Nära 1 miljard människor lever med psykiska sjukdomar globalt, men i låginkomstländer får över 75 procent ingen behandling alls.

Svensk sjukvård i internationellt perspektiv

Det svenska sjukvårdssystemet bygger på principen om vård efter behov, finansierad genom skattemedel. Alla invånare har rätt till subventionerad sjukvård, och högkostnadsskyddet begränsar patientens utgifter till 1 300 kronor per 12-månadersperiod för öppen sjukvård.

Sverige spenderar cirka 11 procent av BNP på hälso- och sjukvård, vilket är något över EU-genomsnittet. Internationella jämförelser visar att Sverige presterar starkt inom cancerbehandling, mödravård och vaccinationsprogram, men att väntetiderna till specialistvård är en återkommande utmaning.

Styrkor och förbättringsområden

Så kan du uppmärksamma världshälsodagen

Här är sätt att uppmärksamma dagen oavsett vilken veckodag den infaller:

• Hälsoundersökning: Boka en hälsokontroll du har skjutit upp. Regelbundna kontroller kan fånga upp problem tidigt.
• Rör dig 30 minuter: WHO rekommenderar minst 150 minuter måttlig fysisk aktivitet per vecka. Ta en lunchpromenad.
• Ät en extra portion grönsaker: De flesta svenskar äter mindre grönt än rekommenderat. Sikta på minst 500 gram frukt och grönt per dag.
• Prata om psykisk hälsa: Bryt stigmat genom att fråga en vän hur den mår — på riktigt.
• Ge blod: Blodcentralen har ständigt brist. En blodgivning tar cirka 30 minuter och kan rädda liv.
• Lär dig HLR: Hjärt-lungräddning (HLR) kan rädda liv vid plötsligt hjärtstopp. Många organisationer erbjuder gratis kurser.