Förintelsens minnesdag — 27 januari varje år
Förintelsens minnesdag uppmärksammas den 27 januari varje år. Denna internationella minnesdag uppmärksammar offren för Förintelsen — det systematiska folkmordet som under andra världskriget utfördes av Nazityskland och dess allierade. Den 27 januari valdes som minnesdag eftersom det var denna dag år 1945 som Auschwitz-Birkenau befriades. I Sverige har dagen uppmärksammats sedan 1999, och sedan 2005 är den en officiell FN-dag.
Snabbfakta
- Datum: 27 januari (varje år)
- Typ: Internationell minnesdag
- Instiftad i Sverige: 1999 av regeringen
- FN-dag sedan: 2005 (resolution 60/7)
- Syfte: Hedra Förintelsens offer och motverka antisemitism
Vilken dag infaller Förintelsens minnesdag 2025–2030?
| År | Veckodag | Datum | Vecka |
|---|---|---|---|
| 2025 | Måndag | 27 januari 2025 | 5 |
| 2026 | Tisdag | 27 januari 2026 | 5 |
| 2027 | Onsdag | 27 januari 2027 | 4 |
| 2028 | Torsdag | 27 januari 2028 | 4 |
| 2029 | Lördag | 27 januari 2029 | 4 |
| 2030 | Söndag | 27 januari 2030 | 4 |
Varför den 27 januari?
Den 27 januari 1945 nådde soldater ur Röda armén förintelselägret Auschwitz-Birkenau i det ockuperade Polen. I Auschwitz-Birkenau mördades uppskattningsvis 1,1 miljoner människor, varav cirka 1 miljon var judar.
Sverige var ett av de första länderna att instifta en nationell minnesdag. År 1999 beslutade regeringen att den 27 januari skulle uppmärksammas. FN:s generalförsamling antog sedan resolution 60/7 den 1 november 2005.
Förintelsen — vad hände?
Förintelsen var det systematiska folkmordet på sex miljoner judar som genomfördes av Nazityskland under andra världskriget (1939-1945). Utöver de sex miljoner judiska offren mördades miljontals andra: romer, personer med funktionsnedsättningar, homosexuella, politiska motståndare och krigsfångar.
Totalt uppskattas Förintelsen ha kostat cirka 6 miljoner judiska liv, vilket motsvarade ungefär två tredjedelar av den judiska befolkningen i Europa. Inkluderar man alla grupper stiger antalet offer till uppskattningsvis 11-17 miljoner civila.
Sverige och Förintelsen
Sveriges roll under andra världskriget var kontroversiell och bedöms än idag med både beundran och kritik. Sverige förblev formellt neutralt men gjorde eftergifter till Nazityskland — bland annat transitering av tyska trupper genom landet och omfattande järnmalmsexport. Samtidigt genomfördes enskilda humanitära insatser som tillhör 1900-talets mest betydelsefulla räddningsaktioner.
Raoul Wallenberg — 30 000–100 000 räddade liv
Den svenska diplomaten Raoul Wallenberg (1912–försvunnen 1945) anlände till Budapest i juli 1944 som sekreterare vid Sveriges beskickning. Han hade ett specifikt uppdrag: rädda så många ungerska judar som möjligt från deportationerna till Auschwitz. Med stöd av USA:s nybildade War Refugee Board och Svenska UD utfärdade Wallenberg så kallade skyddspass — dokument som gav innehavarna status som svenska medborgare under Sveriges beskydd.
På mindre än sex månader hjälpte Wallenberg till att rädda mellan 30 000 och 100 000 ungerska judar. Han inrättade 32 "svenska hus" i Budapest där människor fick skydd, försåg dem med mat och medicin, och konfronterade personligen SS-officerare under deportationstransporter för att hävda att pass-innehavarna var svenska medborgare.
Wallenberg försvann 17 januari 1945 efter att ha arresterats av sovjetisk underrättelsetjänst i Budapest. Hans öde är aldrig fullt klarlagt. Sovjetunionen hävdade 1957 att han dött i Lubjankafängelset 1947, men bevis har varit motstridiga. År 2016 dödförklarades han officiellt av svenska Skatteverket med dödsdatum satt till 31 juli 1952.
Vita bussarna — våren 1945
Under krigets slutskede organiserade greve Folke Bernadotte, vicepresident i Svenska Röda Korset, förhandlingar med SS-chefen Heinrich Himmler som ledde till Vita bussarna-operationen. Mellan mars och maj 1945 evakuerade 75 vitmålade bussar från Sverige cirka 15 000 fångar från nazistiska koncentrationsläger — främst Neuengamme, Ravensbrück och Theresienstadt — tillbaka till Sverige via Danmark.
Av de räddade var cirka 8 000 skandinaver (danskar, norrmän, finländare) och resten judar från flera länder. Operationen kostade 11 svenska liv — bussarna attackerades av allierade flygplan som misstog dem för tyska fordon. Bernadotte själv mördades i Jerusalem 1948 under FN-uppdrag.
Danska judar till Sverige — oktober 1943
En mindre känd men avgörande insats var Sveriges öppna gränser när Tyskland beordrade massdeportation av Danmarks judar 1 oktober 1943. Danska motståndsmän evakuerade över 7 200 danska judar över Öresund till Sverige i små fiskebåtar under natten. Sverige deklarerade offentligt att de skulle få asyl — ett avgörande beslut som räddade praktiskt taget hela Danmarks judiska befolkning.
Den svenska kritiken
Sverige har också granskat sin egen roll självkritiskt. En statlig utredning 1998 (SOU 1998:147) fastslog att den svenska regeringen under kriget förde en alltför anpasslig politik gentemot Nazityskland och att svenska utlänningsmyndigheter i flera fall avvisade flyende judar vid gränsen. År 1999 beslöt regeringen att instifta Förintelsens minnesdag delvis som svar på dessa slutsatser — en akt av nationell bearbetning.
Auschwitz-Birkenau — siffror och symboler
Auschwitz var inte ett enda läger utan ett komplex av tre huvudläger och över 40 satellitläger. De tre huvudlägren var:
- Auschwitz I — Stamlägret, upprättat i maj 1940. Hit fördes först polska politiska fångar
- Auschwitz II Birkenau — Det största förintelselägret, öppnat 1941. Här fanns fyra gaskammare och krematorier. Uppskattningsvis 960 000 judar, 74 000 polacker, 21 000 romer och 15 000 sovjetiska krigsfångar dödades här
- Auschwitz III Monowitz — Arbetsläger vid IG Farbens gummifabrik
Totalt mördades cirka 1,1 miljoner människor i Auschwitz-komplexet, varav drygt 1 miljon var judar. Ankomster till Birkenau genomgick "selektionen": de flesta kvinnor, barn och äldre skickades direkt till gaskamrarna; arbetsföra män och kvinnor registrerades med nummer tatuerat på armen.
När Röda armén nådde lägret den 27 januari 1945 fann soldaterna cirka 7 000 överlevande — dödssjuka, utmärglade, övergivna av SS som dagarna innan tvingat 60 000 fångar på dödsmarscher västerut mot andra läger. Platsen är sedan 1979 UNESCO-världsarv och besöks årligen av över 2 miljoner människor.
Så uppmärksammas dagen i Sverige
- Officiell ceremoni: Regeringen och riksdagen håller minnesceremoni med tal och ljuständning
- Fackeltåg: I flera svenska städer arrangeras fackeltåg till minne av offren
- Skolundervisning: Skolor uppmanas att ägna dagen åt undervisning om Förintelsen
- Utställningar: Museer och kulturinstitutioner visar utställningar kopplade till Förintelsen
- Vittnesseminarier: Överlevande och deras ättlingar delar sina berättelser
Forum för levande historia
Forum för levande historia är en svensk myndighet som inrättades 2003. Myndighetens uppdrag är att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. De samordnar aktiviteter och tillhandahåller kostnadsfritt undervisningsresurser.
Vanliga frågor om Förintelsens minnesdag
När är Förintelsens minnesdag?
Den 27 januari varje år, årsdagen av befrielsen av Auschwitz-Birkenau 1945.
Varför uppmärksammas den 27 januari?
Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz-Birkenau av Röda armén. FN valde detta datum 2005.
Är Förintelsens minnesdag en röd dag?
Nej, det är en internationell minnesdag som uppmärksammas genom ceremonier och utbildningsinsatser.
Hur uppmärksammas dagen i Sverige?
Officiella minnesceremonier, fackeltåg, utbildningsseminarier och utställningar. Forum för levande historia samordnar aktiviteter.