Månförmörkelse — Blodmåne, datum och allt du behöver veta

Alla månförmörkelser 2025–2030

Tabellen nedan visar alla månförmörkelser mellan 2025 och 2030. Observera att inte alla är synliga från Sverige — kolumnen "Synlighet i Sverige" anger om förmörkelsen kan observeras härifrån. Data baseras på astronomiska beräkningar från timeanddate.com.

Totalt sker 12 månförmörkelser under perioden 2025–2030. Av dessa är flera synliga från Sverige, men de mest spektakulära — de totala förmörkelserna med blodmåne — är mer sällsynta.

Total månförmörkelse 7 september 2025

Den totala månförmörkelsen den 7 september 2025 sammanfaller med Harvest Moon och blir ett av årets mest spektakulära astronomiska evenemang. Förmörkelsen är helt synlig från Sverige, vilket innebär att alla faser — från första halvskuggekontakt till sista — kan observeras.

Tidplan för förmörkelsen (svensk tid)

Exakta tider varierar något beroende på var i Sverige du befinner dig, men fullmånen den 7 september inträffar klockan 20:08 svensk tid. Förmörkelsens totalitetsfas sker under kvällen, vilket ger utmärkta observationsförhållanden med månen högt på himlen.

Observationstips

• Välj en plats med fri sikt mot sydost/syd — bort från stadsbelysning
• Förmörkelsen kräver ingen speciell utrustning, men kikare förhöjer upplevelsen
• Planera att vara på plats minst 30 minuter innan totaliteten börjar
• Ta med varma kläder — septemberkvällar kan vara svala

Kommande totala månförmörkelser synliga från Sverige

Totala månförmörkelser som är helt synliga från Sverige är relativt sällsynta. Här är de närmaste tillfällena att se en blodmåne från svensk mark:

De totala förmörkelserna 2028 och 2029 blir extra speciella. Nyårsafton 2028 sammanfaller med en total månförmörkelse och en blåmåne — en mycket ovanlig kombination. Se vår fullmånekalender 2028 för mer information.

Vad är en blodmåne?

En blodmåne är det populära namnet för månen under en total månförmörkelse, när den antar en djupt röd-orange färg. Fenomenet har fascinerat människor i tusentals år och gett upphov till myter och profetior i många kulturer.

Varför blir månen röd?

Färgen beror på ett fysikaliskt fenomen som kallas Rayleigh-spridning — samma process som ger oss röda solnedgångar. När solljus passerar genom jordens atmosfär sprids kortvågigt ljus (blått och violett) åt alla håll, medan långvågigt ljus (rött och orange) passerar rakt igenom.

Under en total månförmörkelse bryts detta filtrerade, rödaktiga ljus genom jordens atmosfär och når månens yta. Månen "lyser" alltså med refrakterat solljus som färdats genom jordens atmosfär — som om alla jordens solnedgångar och soluppgångar samtidigt projiceras på månen.

Danjon-skalan: hur röd blir månen?

Astronomen Andre Danjon skapade en femgradig skala (L0–L4) för att beskriva månens ljusstyrka och färg under totala förmörkelser:

Var på skalan en specifik förmörkelse hamnar beror främst på mängden partiklar i jordens atmosfär. Stora vulkanutbrott kan göra förmörkelser betydligt mörkare — efter utbrottet av Pinatubo 1991 var månförmörkelserna ovanligt mörka i flera år.

Tre typer av månförmörkelse

Inte alla månförmörkelser ser likadana ut. Det finns tre typer, beroende på hur mycket av jordens skugga som träffar månen. Skillnaden avgör hur spektakulärt evenemanget blir.

Total månförmörkelse

Den mest spektakulära typen. Hela månen hamnar i jordens kärnskugga och antar den karakteristiska röda färgen. Totalitetsfasen — den period då månen är helt inne i kärnskuggan — varar mellan cirka 30 minuter och 1 timme 47 minuter. Den längsta möjliga totala månförmörkelsen är 1 timme 47 minuter.

Partiell månförmörkelse

Vid en partiell månförmörkelse passerar bara en del av månen genom jordens kärnskugga. Man kan se en tydlig mörk skugga som sakta vandrar över månens yta. Den del som befinner sig i kärnskuggan kan anta en rödaktig ton, medan resten av månen förblir normalt lysande.

Halvskuggsförmörkelse (penumbral)

Den minst spektakulära typen, och ofta svår att upptäcka med blotta ögat. Månen passerar enbart genom jordens halvskugga, vilket ger en subtil förmörkning. De flesta människor märker inte skillnaden utan att veta att en halvskuggsförmörkelse pågår.

Hur observerar man en månförmörkelse?

Till skillnad från en solförmörkelse är det helt säkert att titta på en månförmörkelse utan skyddsglasögon eller filter. Du behöver ingen speciell utrustning alls — blotta ögat räcker. Men med lite planering blir upplevelsen betydligt bättre.

Utrustning

• Blotta ögat: Fullt tillräckligt för att njuta av färgförändringen och förmörkelsens förlopp
• Kikare (7x50 eller 10x50): Förhöjer upplevelsen markant — du ser kratrar och färgnyanser tydligare
• Teleskop: Ger detaljerad vy av skuggans rörelse över månens yta
• Kamera med stativ: Lång exponering (1–4 sekunder) fångar blodmånens färg bäst

Bästa platsen att observera

• Hitta en plats med fri sikt mot den del av himlen där månen befinner sig
• Undvik stadsbelysning — ett fält, en strand eller en kulle på landsbygden är idealiskt
• I Sverige är söder till sydost vanligast riktning under höstförmörkelser
• Kontrollera väderprognosen — molnfri himmel är nödvändigt

Fototips för blodmåne

Att fotografera en månförmörkelse kräver lite förberedelse. Använd ett stativ och en kamera med manuella inställningar. Under totalitetsfasen är månen betydligt mörkare än en vanlig fullmåne, så du behöver längre exponeringstid (1–4 sekunder), högre ISO (800–3200) och en bländare på f/5.6 eller lägre. Ett teleobjektiv (200–600 mm) ger en bra storlek på månen i bilden.

Månförmörkelse vs solförmörkelse

Månförmörkelser och solförmörkelser är båda spektakulära astronomiska fenomen, men de skiljer sig åt på flera viktiga punkter. Här är en jämförelse:

Sammanfattningsvis: månförmörkelser är enklare att observera, säkrare, varar längre och syns från ett mycket större område. Solförmörkelser är mer dramatiska men kräver speciell utrustning och att du befinner dig i rätt smal korridor.

Varför sker inte en månförmörkelse varje fullmåne?

En vanlig fråga är varför det inte blir månförmörkelse vid varje fullmåne, när jorden ju alltid befinner sig mellan solen och månen vid fullmåne. Svaret ligger i att månens bana runt jorden lutar cirka 5 grader i förhållande till jordens bana runt solen (ekliptikan).

Detta innebär att månen vid de flesta fullmånar passerar ovanför eller nedanför jordens skugga. En månförmörkelse kan bara ske när fullmånen inträffar nära en av de två punkter där månens bana korsar ekliptikan — de så kallade månknutarna. Dessa knutar rör sig långsamt, vilket skapar det mönster av förmörkelsesäsonger vi ser.

Månförmörkelser i historien och kulturen

Genom historien har månförmörkelser tolkas som omen och gudomliga tecken. I fornnordisk mytologi ansågs månförmörkelser orsakas av vargen Hati som jagade och tillfälligt fångade månen. Människor gjorde oväsen för att skrämma bort vargen.

Christofer Columbus utnyttjade sin kunskap om en förestående månförmörkelse 1504 för att övertala jamaicanska urfolk att ge honom och hans besättning mat. Han "förutspådde" att månen skulle försvinna — och när den förmörkades blev urfolket så skrämda att de gick med på hans krav.

Idag ses månförmörkelser framför allt som spektakulära naturupplevelser. I Sverige samlas amatörastronomer och allmänhet vid observatorier, på fält och vid sjöar för att betrakta fenomenet tillsammans. Lär dig mer om fullmånen och dess kulturella betydelse.