Nowruz 2027 — persiskt nyår
Nowruz 2027 — det persiska nyåret — firas söndagen den 21 mars. Nowruz infaller vid det exakta ögonblicket för vårdagjämningen och är en av världens äldsta fortfarande firade högtider — över 3000 år gammal. Nowruz firas av över 300 miljoner människor världen över, inklusive uppskattningsvis 250 000–300 000 i Sverige (iranier, kurder, afghaner, azerbajdzjaner, tadzjiker). UNESCO listade Nowruz som immateriellt världsarv 2009. Firandet pågår i 13 dagar och avslutas med Sizdah Bedar (2 april).
🌱
21 mars
2027 · 13 dagar till Sizdah Bedar
Om 341 dagar
Nowruz 2025–2030 — datum och nyckeldagar
Nowruz infaller vid vårdagjämningen och håller på i 13 dagar:
| År | Chaharshanbe Suri (förfest) | Nowruz | Sizdah Bedar (slut) |
|---|---|---|---|
| 2025 | 18 mars | 20 mars (Torsdag) | 1 april |
| 2026 | 17 mars | 20 mars (Fredag) | 1 april |
| 2027 | 16 mars | 21 mars (Söndag) | 2 april |
| 2028 | 14 mars | 20 mars (Måndag) | 1 april |
| 2029 | 13 mars | 20 mars (Tisdag) | 1 april |
| 2030 | 19 mars | 20 mars (Onsdag) | 1 april |
Vad är Nowruz?
Nowruz (persiska نوروز, "ny dag") är det persiska/iranska nyåret. Det är en av världens äldsta fortfarande firade högtider — med rötter i zoroastrisk tradition från minst 1000-talet f.Kr.
Till skillnad från de flesta andra nyårsfirande följer Nowruz astronomin: det infaller vid vårdagjämningen — det exakta ögonblicket då solen passerar himmelsekvatorn. I Iran följer man tidpunkten i Teheran (UTC+3:30), vilket gör att nyåret kan infalla på eftermiddag eller kväll svensk tid.
Vilka firar Nowruz?
- Iran — officiell helgdag, 13 dagar
- Afghanistan — officiell helgdag
- Tadzjikistan, Uzbekistan, Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan — officiella helgdagar
- Azerbajdzjan — officiell 5-dagars helgdag
- Kurdistan (Irak, Syrien, Turkiet, Iran) — Nowruz är kurdernas nationaldag
- Indien — firas av parserna (zoroastrier) som "Jamshedi Navroz"
- Albanien (Bektashi-muslimer) — officiell helgdag
- Totalt: över 300 miljoner människor firar årligen
Haft-Sin — det symboliska bordet
Den centrala symbolen för Nowruz är Haft-Sin (هفتسین, "sju S") — ett bord pyntat med sju symboliska föremål vars persiska namn börjar på bokstaven س (sin/S). Varje föremål representerar något:
| Persiska | Svenska | Symbolik |
|---|---|---|
| Sabzeh (سبزه) | Grodda linser, vete eller gräskorn | Återfödelse, förnyelse |
| Samanu (سمنو) | Sötgröt av vetegroddar | Kraft, välstånd |
| Senjed (سنجد) | Torkad oxelträd-frukt | Kärlek, visdom |
| Sir (سیر) | Vitlök | Medicin, hälsa |
| Sib (سیب) | Äpple | Skönhet, hälsa |
| Somaq (سماق) | Sumak-krydda | Soluppgång, godhet över ondska |
| Serkeh (سرکه) | Vinäger | Ålder, tålamod |
Extra föremål på bordet
- Spegel — reflektion, självkännedom
- Ljus — eldens kraft
- Färgade ägg — fertilitet
- Guldfisk — liv (numera kritiserat ur djurskyddsperspektiv; många byter till bilder eller andra fiskarter)
- Koranen (muslimska familjer) eller Shahnameh (sekulära)
- Hyacint (sonbol) — vårens blomma
Chaharshanbe Suri — röda onsdagen
Natten mellan sista tisdagen och sista onsdagen före Nowruz firas Chaharshanbe Suri (چهارشنبهسوری). Små bål tänds i parker och gator — familjer och barn hoppar över dem och sjunger:
زردی من از تو، سرخی تو از من
"Zardi-ye man az to, sorkhi-ye to az man"
"Ge mig din röda färg och ta min gula blekhet!"
Folket ber elden överföra hälsa och glöd, och ta bort svaghet och sjukdom. Ritualen har djupa rötter i zoroastrisk eldyrkan — elden är helig i Zarathustras religion. I Iran skjuter ungdomar fyrverkerier på denna kväll (myndigheterna är ambivalenta).
I Sverige
Stora offentliga Chaharshanbe Suri-bål arrangeras i Stockholm (oftast Haga-parken eller Ralambshovsparken), Göteborg (Slottsskogen) och Malmö. Svenskar välkomnas — men var försiktig med elden och hoppandet.
Sizdah Bedar — 13:e utomhus
Nowruz-firandets avslutningsdag är Sizdah Bedar (سیزدهبهدر, "13:e utomhus") — den 13:e dagen efter nyårsdagen. Talet 13 anses otur i persisk tradition, så hela familjen SKA tillbringa dagen utomhus för att undvika olyckan.
Det är Irans största piknikdag — parker, skogar och kanter längs floder fylls av familjer med tält, matkorgar och musikinstrument.
Traditioner på Sizdah Bedar
- Piknik utomhus — obligatoriskt
- Sabzeh kastas i vatten — de grodda linserna från Haft-Sin-bordet, som har absorberat årets dåliga energi, kastas i en flod eller sjö för att "bäras bort"
- Ogifta unga flickor knyter gräsblad — för att få en partner till nästa Nowruz. Sedan släpps de i vatten
- Familjespel, dans, musik
Nowruz i Sverige
Sverige har stora Nowruz-firande diaspora-grupper:
- Iranier: ca 140 000 — en av Europas största iranska diasporor
- Kurder: ca 100 000 — Nowruz är kurdernas nationaldag, firandet är starkt politiskt färgat (kurdisk flagga, Kurdistan)
- Afghaner: ca 45 000 — mestadels från Afghanistan och Pakistan
- Azerbajdzjaner, tadzjiker, uzbeker: mindre grupper
Var firas Nowruz i Sverige?
- Stockholm: Sergels Torg, Kungsträdgården eller Medborgarplatsen — stora offentliga firanden varje mars med musik, dans, mat och Haft-Sin-bord i gigantisk skala
- Göteborg: Götaplatsen, Slottsskogen — iranska och kurdiska föreningar
- Malmö: Stortorget, Folkets Park — stor kurdisk närvaro
- Uppsala, Linköping, Västerås: Mindre firanden genom lokala föreningar
Mat och tillbehör
- Persiska/iranska matbutiker: Finns i alla större städer — säljer alla Haft-Sin-ingredienser (samanu, sumak, senjed, sabzeh-frön)
- Kurdiska butiker: Malmö har en koncentrerad kurdisk handelssektor
- Afghansa butiker: Finns främst i Stockholm
- Klassiska Nowruz-rätter: Sabzi polo ba mahi (örtris med fisk), reshteh polo, sholeh zard (saffransris-dessert), samanu
Snabbfakta om Nowruz
- Nowruz 2027: 21 mars
- Tidpunkt: Exakt vårdagjämning (Teheran tid)
- Längd: 13 dagar
- Chaharshanbe Suri 2027: 16 mars
- Sizdah Bedar 2027: 2 april
- UNESCO världsarv: Sedan 2009
- Globala observanter: ca 300 miljoner
- I Sverige: ca 250 000–300 000 firar
- Röd dag i Sverige: Nej
Vanliga frågor om Nowruz
När är Nowruz 2027?
Nowruz 2027 firas söndagen den 21 mars. Nowruz infaller vid det exakta ögonblicket av vårdagjämningen — vanligtvis 20 eller 21 mars. Firandet pågår i 13 dagar, från Nowruz till Sizdah Bedar (2 april).
Vad är Nowruz?
Nowruz (persiska: نوروز, "ny dag") är det persiska nyåret och en av världens äldsta fortfarande firade högtider — över 3000 år gammal. Den infaller vid vårdagjämningen och firas av över 300 miljoner människor i Iran, Afghanistan, Centralasien (Tadzjikistan, Uzbekistan, Kazakstan, Turkmenistan), Azerbajdzjan, Kurdistan och diaspora världen över. UNESCO listade Nowruz som immateriellt världsarv 2009.
Vad är Haft-Sin-bordet?
Haft-Sin (هفتسین, "sju S") är det traditionella Nowruz-bordet med sju symboliska föremål vars persiska namn börjar på bokstaven S. De sju: sabzeh (grodda linser, förnyelse), samanu (vetekli-gröt, välstånd), senjed (oxelträd-frukt, kärlek), sir (vitlök, hälsa), sib (äpple, skönhet), somaq (sumak, soluppgång) och serkeh (vinäger, ålder/tålamod). Bordet dekoreras med spegel, ljus, röda äpplen, färgade ägg, en skål med goldfish, Koranen (eller Shahnameh för sekulära) och en levande hyacint.
Vad är Chaharshanbe Suri?
Chaharshanbe Suri (چهارشنبهسوری, "röda onsdagen") är en förberedande fest som hålls på natten mellan sista tisdagen och onsdagen före Nowruz. Folk hoppar över små bål medan de sjunger "Ge mig din röda färg och ta min gula blekhet!" — de ber elden att överföra hälsa och ta bort svaghet. Ursprunget är från zoroastrisk eldyrkan. I Sverige: stora bål i Stockholm (vid Haga parken), Göteborg och Malmö.
Vad är Sizdah Bedar?
Sizdah Bedar (سیزدهبهدر, "13:e utomhus") är Nowruz-firandets avslutningsdag — den 13:e dagen efter nyårsdagen. Hela familjen ska tillbringa dagen utomhus (i parker, vid vatten) för att undvika den otur som talet 13 sägs bringa om man stannar inne. Sabzeh (de grodda linserna från Haft-Sin-bordet) kastas i rinnande vatten — de bär bort årets dåliga energi. Det är Irans nationella piknikdag.
Är Nowruz röd dag i Sverige?
Nej, Nowruz är inte officiell röd dag i Sverige. Men det firas av cirka 140 000 iranier och cirka 100 000 kurder (varav många firar Nowruz som kurdiskt nyår) plus afghaner, azerbajdzjaner, tadzjiker. Totalt cirka 250 000-300 000 i Sverige firar. I Iran, Afghanistan, Azerbajdzjan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Kazakstan, Uzbekistan och Kirgizistan är det officiell helgdag (oftast 5-13 dagar).
Hur firas Nowruz i Sverige?
Stockholm har Sveriges största Nowruz-firande — arrangeras ofta vid Sergels Torg eller Kungsträdgården i mars med över 10 000 deltagare. Iranska Kulturföreningen, Kurdiska Riksförbundet och afghanska föreningar arrangerar egna evenemang. I Malmö (stor iransk och kurdisk diaspora) hålls stora Chaharshanbe Suri-bål. I Göteborg är evenemang ofta i Slottsskogen.