Samernas nationaldag 2027 — 6 februari
Samernas nationaldag firas 6 februari varje år och hedrar samerna — Europas enda erkända urfolk. Dagen kallas även Sápmis nationaldag och markeras i de fyra länder som det samiska området Sápmi sträcker sig över: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. I Sverige är 6 februari en officiell flaggdag sedan 2007, men inte en röd dag.
6 februari
Om 166 dagar
Snabbfakta om Samernas nationaldag
- Datum: 6 februari varje år
- Nästa datum: 6 februari (Lördag)
- Typ: Nationell dag för samiska folket
- Officiellt antagen: 1992, Samiska konferensen i Helsingfors
- Bakgrund: Hedrar första samiska landsmötet 6 februari 1917
- Flaggdag i Sverige: Ja, sedan 2007
- Röd dag i Sverige: Nej
- Samer i Sverige: ca 20 000–40 000
- Sametinget: Kiruna, etablerat 1993
När är Samernas nationaldag? Datum 2025–2030
Samernas nationaldag infaller alltid 6 februari. Till skillnad från rörliga högtider som påsk förändras inte datumet — enbart veckodagen varierar år från år.
| År | Datum | Veckodag | Vecka |
|---|---|---|---|
| 2025 | 6 februari | Torsdag | Vecka 6 |
| 2026 | 6 februari | Fredag | Vecka 6 |
| 2027 | 6 februari | Lördag | Vecka 5 |
| 2028 | 6 februari | Söndag | Vecka 5 |
| 2029 | 6 februari | Tisdag | Vecka 6 |
| 2030 | 6 februari | Onsdag | Vecka 6 |
Samernas nationaldag vs. Sveriges nationaldag
Det är vanligt att blanda ihop dessa två dagar, men de har inget med varandra att göra. Här är de viktigaste skillnaderna:
| Högtid | Datum | Firar | Röd dag |
|---|---|---|---|
| Samernas nationaldag | 6 februari | Det samiska folket och Sápmi | Nej |
| Sveriges nationaldag | 6 juni | Den svenska nationalstaten | Ja |
Samernas nationaldag markerar 6 februari 1917 — dagen för det första samiska landsmötet. Sveriges nationaldag den 6 juni markerar Gustav Vasas tronbestigning 1523. De är alltså separata historiska händelser och separata folkliga identiteter.
Historiken — Elsa Laula Renberg och landsmötet 1917
Den 6 februari 1917 hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, Norge. Bakom initiativet stod Elsa Laula Renberg (1877–1931), en samisk aktivist och pionjär från Tärna, Sverige. Hon var en av de första samiska kvinnor som utbildade sig till barnmorska och hennes politiska arbete lade grunden för modern samisk organisering.
Mötet samlade samer från Norge och Sverige — ett historiskt försök att förena det samiska folket politiskt över de nationsgränser som drogs utan hänsyn till Sápmis traditionella gränser. Elsa Laula Renberg hade redan 1904 skrivit pamfletten "Inför lif eller död?" om samernas utsatta situation, och hennes arbete är idag erkänt som startpunkten för samisk politisk rörelse.
År 1992 beslutade Samiska konferensen i Helsingfors att instifta en internationell samisk nationaldag. Datumet 6 februari valdes för att hedra det historiska mötet 75 år tidigare. Dagen firas sedan dess gemensamt av samer i Sverige, Norge, Finland och Ryssland.
Sápmi — det samiska hemlandet
Sápmi är det traditionella samiska landet och sträcker sig över de nordliga delarna av fyra länder: norra Sverige (Lappland, Norrbotten, Västerbotten), norra Norge (Troms og Finnmark, Nordland), norra Finland (Lappland) och Kolahalvön i nordvästra Ryssland. Området täcker ungefär 400 000 kvadratkilometer.
Samerna har bebott Sápmi i minst 10 000 år — alltså långt innan de moderna nordiska nationsgränserna fastställdes under 1700- och 1800-talen. Gränserna delade Sápmi administrativt men samerna behöll sitt traditionella liv och sin kultur över gränserna.
Sápmi i Sverige
I Sverige lever samer framför allt i de fyra nordligaste länen, med koncentrationer i kommuner som Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog och Åre. Många samer bor även i städer som Stockholm, Göteborg och Umeå. Det är inte längre ett enbart ruralt folk — samisk identitet och kultur lever i hela landet.
Rennäringen är en skyddad samisk rättighet enligt svensk lag. Ungefär 2 500–4 500 samer är idag direkt aktiva i rennäringen, med ca 250 000 renar i Sverige. Renskötseln bedrivs av samebyer — sammanslutningar med juridisk status.
Samiska flaggan och nationalsången
Flaggans historia och symbolik
Den samiska flaggan antogs officiellt den 15 augusti 1986 vid den samiska konferensen i Åre, Sverige. Flaggan designades av den norsk-samiska konstnären Astrid Båhl och är en av de mest igenkännbara symbolerna för det samiska folket.
Flaggan har fyra horisontella färgfält i rött, grönt, gult och blått, och i mitten sitter en cirkel — hälften röd och hälften blå — som symboliserar solen (röd) och månen (blå). Dessa motiv är hämtade från den traditionella samiska trumman (Sámi joik drum) och har djup symbolisk betydelse i samisk kosmologi.
I Sverige hissas den samiska flaggan på flaggdagen 6 februari på vissa offentliga byggnader, kommunhus och samiska institutioner. Sametinget i Kiruna håller alltid en officiell ceremoni med flagghissning.
Nationalsången "Sámi soga lávlla"
Den samiska nationalsången heter "Sámi soga lávlla" (Samesläktens sång). Texten skrevs 1906 av den norsk-samiska poeten och politikern Isak Saba (1875–1925), och melodin komponerades 1992 av norske Arne Sørli. Sången sjungs på nordsamiska och uppförs vid officiella samiska sammankomster, inklusive firandet av nationaldagen.
Hur firas Samernas nationaldag?
Samernas nationaldag firas med offentliga ceremonier, kulturella evenemang och utbildningsinsatser över hela Sápmi. I Sverige är de mest framträdande arrangemangen i städer med stark samisk närvaro.
Kiruna
Kiruna är Sametingets säte och en av de viktigaste platserna för firandet. Sametinget arrangerar officiell flagghissning och ceremoni, och stadens skolor och kulturinstitutioner deltar med program om samisk historia och samtid. Kiruna har en stor samisk befolkning och firandet är väl förankrat i stadslivet.
Jokkmokk
Jokkmokk har en unik ställning i samisk kultur — varje år i februari hålls den berömda Jokkmokks marknad (sedan 1605), en av de äldsta samiska marknadsplatser som fortfarande är i bruk. Marknaden och nationaldagen faller inom samma tidsperiod i februari, vilket gör Jokkmokk till ett centrum för samisk kultur denna tid på året.
Hur dagen firas i praktiken
- Flagghissning: Samiska flaggan hissas på offentliga byggnader och privata hem
- Samedräkt (gákti): Många bär traditionell samisk dräkt, som varierar regionalt i färg och utsmyckning
- Joik-konserter: Joiken (yoiken) är samernas traditionella sångform — en personlig, improvisatorisk röstkonst
- Traditionell mat: Renkött i olika former, kaffeost (goahti-kaffi med oast-bitar), gáhkku (samiskt bröd)
- Skolundervisning: Skolelever runt om i Sverige lär sig om samisk historia, kultur och rättigheter
- Politiska manifestationer: Organisationer som Same Ätnam och SSR (Svenska Samernas Riksförbund) arrangerar möten och uttalanden
Samerna i Sverige idag
Nationell minoritet och språkrättigheter
Samerna är en av Sveriges fem officiellt erkända nationella minoriteter sedan 2000 (lagen trädde i kraft 2010). De övriga är judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Som nationell minoritet har samerna särskilda rättigheter: samiska barn har rätt till undervisning i samiska, och samiska ska finnas tillgängligt i kontakter med myndigheter inom förvaltningsområden.
Det samiska språket är uppdelat i tre huvuddialekter med status som egna språk: nordsamiska (mest talat), lulesamiska och sydsamiska. Nordsamiska är det vanligaste med ca 15 000–25 000 talare totalt i de fyra länderna. Alla tre erkänns som minoritetsspråk i Sverige.
Sametinget
Sametinget är det samiska folkets parlament i Sverige, etablerat 1993. Det är beläget i Kiruna och har 31 ledamöter som väljs vart fjärde år i samiska val. Valbara och röstberättigade är de som uppfattar sig själva som samer och har samiska som hemspråk (eller förälder/far-/morförälder med samiska som hemspråk).
Sametinget är både ett statligt förvaltningsorgan och ett demokratiskt folkvalgt organ. Det arbetar med kultur, utbildning, rennäring, samisk media (SR Sameradion & SVT Sápmi) och de samiska rättigheternas efterlevnad. Sametinget är landets viktigaste institution för den samiska nationalidentiteten.
Rennäringen
Renskötseln är en skyddad samisk näring som regleras av rennäringslagen. Rätten att bedriva renskötsel tillkommer samebyer — ekonomiska och administrativa enheter som förvaltar betesmarker. I Sverige finns idag 51 samebyer.
Det beräknas finnas ca 250 000 renar i Sverige, men antalet varierar beroende på betesförhållanden och klimat. Rennäringen är central för samisk identitet och kulturell kontinuitet, men är också ekonomiskt utmanad av klimatförändringar, rovdjurstrycket och infrastrukturprojekt som gruvor och vindkraft i Sápmi.
Utmaningar och konflikter
Trots det juridiska skyddet möter samerna konkreta utmaningar. Gruvutvinning, vindkraftspark-etableringar och skogsavverkning i renbetesmarkerna är återkommande konfliktytor. Högsta domstolens dom 2020 i Girjas-målet fastslog att Girjas sameby har ensamrätt till jakt och fiske inom sin mark — ett historiskt avgörande som stärkte samiska markrättigheter.
Vanliga frågor om Samernas nationaldag
När är Samernas nationaldag 2026?
Samernas nationaldag 2026 infaller fredag 6 februari. Datumet är alltid detsamma — 6 februari varje år — eftersom det hedrar det första samiska landsmötet som hölls 6 februari 1917 i Trondheim.
Vad är Samernas nationaldag?
Samernas nationaldag, även kallad Sápmis nationaldag, är en internationell dag för det samiska folket — Europas enda erkända urfolk. Den firas 6 februari varje år i Sverige, Norge, Finland och Ryssland (de fyra länder som Sápmi sträcker sig över) och instiftades officiellt 1992 av Samiska konferensen i Helsingfors.
Är Samernas nationaldag en röd dag i Sverige?
Nej, Samernas nationaldag (6 februari) är inte en officiell röd dag i Sverige. Det är en flaggdag sedan 2007, vilket innebär att flaggan hissas på vissa offentliga byggnader, men det är inte en allmän helgdag och arbetslivet fortsätter som normalt.
Varför firas Samernas nationaldag 6 februari?
Datumet 6 februari valdes 1992 för att hedra det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim 6 februari 1917. Mötet, initierat av Elsa Laula Renberg, var det första försöket att samla det samiska folket politiskt över nationsgränserna. Det är ett historiskt datum för samisk organisering och identitet.
Vad är skillnaden mellan Samernas nationaldag och Sveriges nationaldag?
Samernas nationaldag firas 6 februari och hedrar det samiska folket — Europas urfolk som lever i Sápmi. Sveriges nationaldag firas 6 juni och hedrar den svenska staten och nationen. Det är två helt olika högtider med olika ursprung och syfte.
Vad är Sametinget?
Sametinget är det samiska folkets eget parlament i Sverige, etablerat 1993. Det är placerat i Kiruna och består av 31 representanter som väljs i samiska val vart fjärde år. Sametinget arbetar med frågor som rör samisk kultur, language, renskötsel och samiska rättigheter.
Hur många samer bor i Sverige?
Uppskattningar varierar, men det antas bo mellan 20 000 och 40 000 samer i Sverige. Exakta siffror är svåra att fastställa eftersom Sverige inte registrerar etnisk tillhörighet i officiell statistik. Av dessa är ungefär 2 500–4 500 direkt involverade i rennäringen.