Trettondagen 2027 — Röd dag den 6 januari

Trettondagen datum och veckodag 2025–2030

Trettondagen är alltid den 6 januari, men vilken veckodag varierar. Det påverkar om det skapas en klämdag och hur den sammanhängande ledigheten kring jullov och nyår ser ut.

En klämdag uppstår när trettondagen faller på tisdag (måndag blir klämdag) eller torsdag (fredag blir klämdag). Klämdag är inte lagstadgat — arbetsgivaren avgör om den ges som betald ledig dag.

Vad är trettondagen?

Trettondagen är en officiell röd dag och allmän helgdag i Sverige. Det formella namnet är trettondedag jul, och det kyrkliga namnet är Epifania eller Epifaniadagen. Dagen infaller alltid exakt 13 dagar efter juldagen den 25 december — därav prefixet "trettonde".

Som röd dag innebär trettondagen att anställda normalt är lediga, offentliga kontor är stängda och butiker kan ha reducerade öppettider. Dagen regleras av lag (1989:253) om allmänna helgdagar, som listar trettondedag jul bland de dagar som alla arbetstagare har rätt att vara lediga. Dagen är en av Sveriges äldsta kristna högtider och har firats som allmän helgdag i landet i många hundra år.

I det moderna Sverige är trettondagen mer lågmäld än helger som påsk eller midsommar. Den infaller nära nyårsdagen och hamnar mitt i jullovsperioden, vilket gör att många redan är lediga under den aktuella veckan. Trettondagen är inte förknippad med stora firanden eller speciella familjetraditioner på samma sätt som julafton — det är i första hand en vila och en kyrklig högtid.

Rent praktiskt är trettondagen relevant av tre skäl: det är en röd dag med garanterad ledighet, den kan skapa en klämdag beroende på veckodagen, och den markerar att julperioden nu definitivt är slut och att normala veckorytmer återupptas.

Epifania och de vise männen

Det kyrkliga innehållet på trettondagen är Epifania — ett ord från grekiskan som betyder "uppenbarelse" eller "framträdande". I den kristna traditionen firas dagen som minnet av de vise männens (stjärntydarna, de tre vise männen) ankomst till Jesusbarnet i Betlehem.

Enligt Matteusevangeliet (Matt 2:1–12) kom de vise männen från östern, ledda av en stjärna. De bar på gåvorna guld, rökelse och myrra — symboler för kunglighet, gudlighet och dödlighet. Bibeln anger inte hur många de vise männen var, men tre gåvor har gett upphov till traditionen att det var tre personer.

I den östkyrkliga och ortodoxa traditionen rymmer Epifania även minnet av Jesu dop i Jordan av Johannes döparen. I dessa kyrkor betonas framträdandet av Guds tre gestalter — Fadern (rösten från himlen), Sonen (Jesus i vattnet) och den Helige Ande (duvan) — som den centrala händelsen.

Stjärngossarna — en levande tradition

I Sverige är trettondagen förknippad med traditionen om stjärngossarna. Unga män drar runt i vita skjortor och bär en ljusstake med stjärna på toppen, sjunger sånger och samlar in pengar till välgörenhet. Traditionen har likheter med Lucia-firandet och finns framför allt bevarad i folkrörelsetraditioner och skolan.

Stjärngossetraditionen har rötter i medeltida betlehemsspel, dramatiseringar av de vise männens resa till Betlehem. Dessa spel var vanliga i hela Europa och anpassades lokalt. I Sverige levde de kvar längre än i de flesta länder, ofta inom frikyrkliga och lågkyrkliga rörelser.

Epifania i kyrkan idag

I Svenska kyrkan firas Epifania som en stor söndag i kyrkoåret med speciell gudstjänst. Kyrkorummet bär ofta vita och guld-färgade textilier, och evangelietexten handlar om de vise männen. I katolska och ortodoxa kyrkor i Sverige är Epifania en av de mest välbesökta gudstjänsterna under januari.

Varför är trettondagen en röd dag?

Trettondagen har varit en allmän helgdag i Sverige sedan medeltiden. Under de flesta europeiska länders historiska kyrkliga inflytande räknades Epifania som en av de viktigaste högtiderna i kyrkoåret, vid sidan av jul och påsk. I den tidiga kristna kyrkan var Epifania faktiskt äldre och viktigare än juldagen den 25 december som festdag.

I Sverige fastslogs de allmänna helgdagarna successivt i lagstiftningen. Lagen om allmänna helgdagar (SFS 1989:253) bekräftar trettondedag jul som en av Sveriges officiella röda dagar. Till skillnad från rörliga helgdagar som påsk och pingstdagen är trettondagen fast till den 6 januari varje år, vilket gör den enkel att planera kring. Arbetsgivare kan inte flytta trettondagen.

Under 1900-talet genomgick Sverige en gradvis minskning av antalet helgdagar. Bland de helgdagar som avskaffades finns exempelvis Marie bebådelsedag och Kristi förklarings dag. Trettondagen överlevde dessa rationaliseringar och är idag en av de 13 officiella röda dagarna i Sverige. De övriga helgdagarna i januari är enbart nyårsdagen den 1 januari.

Sverige är ett av de länder i Europa som fortfarande håller trettondagen som officiell helgdag. I länder som Danmark, Frankrike och Australien togs dagen bort under 1900-talet för att minska antalet helgdagar. Se alla årets lediga dagar i Röda dagar 2026 och Helgdagar 2026.

Trettondagen, trettondagsafton och tjugondag Knut

Det råder ofta viss förvirring kring de tre datum som alla kretsar kring julens avslutning i januari. Namnen är lika och datumen nära, men de har helt olika karaktär. Här är skillnaderna tydliggjorda:

Det är alltså Trettondagsafton (den 5 januari) som är julgransplundringens dag, inte trettondagen. Trettondagen är röd dag och allmän helgdag. Historiskt var det Tjugondag Knut den 13 januari som markerade julens officiella slut, men idag avslutar de flesta familjer julen redan på trettondagsafton.

En praktisk minnesregel: trettondagsafton (5 jan) = plundra granen, trettondagen (6 jan) = röd dag, tjugondag Knut (13 jan) = det historiska julens sista dag med ordspråket "tjugondag Knut körs julen ut." Alla tre infaller i januari, alla tre handlar om julen — men bara den mittersta är en officiell röd dag med lagstadgad ledighet.

Ledigt och klämdag kring trettondagen

Trettondagens röda dag kan ge upphov till en längre ledighetsperiod beroende på vilket år det är och vilken veckodag den infaller. Möjligheten till klämdag är den viktigaste variabeln att känna till när du planerar din ledighet i början av januari.

En klämdag uppstår när en röd dag faller på en tisdag eller torsdag, vilket skapar en enstaka vardag omgiven av röd dag och helg. Arbetsgivare kan välja att ge denna dag som extra ledighet, och det är vanligt inom offentlig sektor och kollektivavtalsbundna arbetsplatser.

Trettondagen infaller dessutom oftast inom eller strax efter kommunernas jullov. Jullovet sträcker sig vanligtvis från ungefär 22-23 december till 7-8 januari, vilket innebär att trettondagens röda dag för barn ofta redan ingår i en pågående lovperiod.

Klämdag: vad gäller?

Klämdag är inte ett juridiskt begrepp — det finns ingen lag som tvingar arbetsgivare att ge klämdag. Det är ett kollektivavtalsfråga eller en fråga om arbetsplatsens praxis. Många kommuner, regioner och statliga myndigheter ger automatiskt klämdag när en röd dag skapar en isolerad vardag. Privata arbetsgivare varierar: en del ger klämdag för att underlätta för anställda, andra kräver att man tar semester eller kompledighet.

Om du är osäker: kolla ditt kollektivavtal eller fråga HR. Tjänstemän som lyder under Allmänt saltavtal (ALFA) eller liknande avtal har ofta uttryckliga regler om klämdag.

Ledighetsöversikt per år

Trettondagen i ett europeiskt perspektiv

Epifania är en av kristendomens äldsta högtider och firas i hela Europa, men med olika tyngd och olika traditioner beroende på land. I Sverige är trettondagen en mer stillsam högtid; i andra länder är det en av årets stora festdagar.

• Spanien och Latinamerika: "Día de Reyes" (de tre konungarnas dag) är en stor familjehögtid med gåvor till barnen, jämförbar med julafton i Sverige. Tårtfiguren "Rosca de Reyes" är central.
• Italien: "La Befana" — en gammal häxa på kvast flyger natten till den 6 januari och delar ut godis (eller kol) till barn, precis som Jultomten. Röd dag i hela landet.
• Österrike och södra Tyskland: Stjärngossarna (Sternsinger) drar runt i stora organiserade korteger och samlar in pengar till välgörenhet för barn i nöd. Officiell röd dag.
• Danmark: Dagen är inte längre röd dag (avskaffades 1770). Ingen officiell firning, men kyrkan håller gudstjänster.
• Finland: Trettondag jul (Loppiainen) är röd dag och firas med kyrkogång och ibland stjärngosseparader.
• Ryssland och Etiopien: Ortodoxa kyrkan firar jul enligt juliansk kalender den 7 januari, och Epifania den 19 januari.

Sverige behåller trettondagen som röd dag, till skillnad från flera nordeuropeiska grannländer som avskaffade den under 1900-talet i samband med att antalet helgdagar reducerades. Det gör den 6 januari till en konkurrenskraftig dag för dem som vill maximera ledighetsperioden i januari — se Kalender med veckonummer för att planera.

Källor

• Wikipedia: Trettondedag jul
• Wikipedia: Epifania
• Riksdagen: Lag (1989:253) om allmänna helgdagar
• Svenska kyrkan — kyrkoårets högtider