Vasaloppet 2027 — datum, bana och historia

När är Vasaloppet? Datum 2025–2030

Vasaloppet avgörs alltid den första söndagen i mars. Datumen varierar något beroende på vilket datum mars börjar, men loppet hamnar alltid i vecka 9 eller 10:

Loppet kan i undantagsfall ställas in vid extremt otillräcklig snö, som 1990. Officiellt datum bekräftas alltid via vasaloppet.se.

Historien bakom Vasaloppet

Vasaloppet grundades 1922 för att hedra Gustav Vasas flykt 1521 — när den unge Gustav Eriksson (sedermera kung Gustav Vasa) skidade från Mora mot norska gränsen för att undkomma den danska ockupationen. Dalabönder tog igen honom och övertygade honom att vända. Vägen hem skulle bli upptakten till det svenska frihetskrig som resulterade i ett självständigt Sverige.

Fyra hundra år senare, 1921, föreslog sportjournalisten Anders Pers idén om ett lopp längs samma sträcka — men i omvänd riktning, från Sälen till Mora. Det första loppet ägde rum den 10 mars 1922. Av 119 startande fullföljde 136 åkare (fler än startade, eftersom några som missade starten hoppade på längs vägen). Segrare blev Ernst Alm från Rättvik på tiden 7:32:49.

Sedan dess har loppet körts varje år utan uppehåll, med ett enda undantag: 1990 tvingades arrangörerna ställa in på grund av otillräcklig snö, något som chockade en hel nation. Sedan dess är konstgjord snö en del av beredskapen.

Kopplingen till Gustav Vasas flykt 1521

Det historiska ursprunget ger Vasaloppet sin unika karaktär bland sportlopp. Gustaf Vasa skidade i nordlig riktning och räddades av Dalabönder — loppet springer samma spår i södra riktningen som en symbolisk återkomst. Orden "I fäders spår för framtids segrar" är loppets officiella motto och inget annat motionslopp i världen bär på ett lika konkret historiskt arv.

Loppen under Vasaloppsveckan

Vasaloppet 90 km är kulmen på en hel vecka av tävlingar. Vasaloppsveckan samlar åkare på alla nivåer — från nybörjare till elit. De viktigaste loppen:

• NattVasan — 90 km på natten, avgörs dagen innan huvudloppet. En av de hårdaste och mest mytomspunna utmaningarna i Vasaloppets historia.
• Vasaloppet 90 km — huvudloppet. Klassisk stil, masstart i tidsvågor. Avgörs alltid söndagen.
• Halvvasan (45 km) — startar i Evertsberg och avslutas i Mora. Populärt alternativ för dem som vill ha Vasaloppsupplevelsen på kortare sträcka.
• TjejVasan (30 km) — exklusivt damlopp från Oxberg till Mora. Ett av Europas största renodlade damlopp med tusentals deltagare.
• KortVasan (30 km) — startar i Oxberg, öppet för alla. Bra val för breddidrott och förstagångsåkare.
• StafettVasan — lag om fyra åkare delar upp 90 km-sträckan. Populärt bland företag och föreningar.
• ÖppetSpåret (90 km) — 90 km utan tidtagning, öppet tempo. Räknas inte som tävling men ger hela Vasaloppsupplevelsen.
• UngdomsVasan — för juniorer och ungdomar. Varierar i längd beroende på åldersgrupp.

Under Vasaloppsveckan används vecka 9 och vecka 10 (beroende på år) intensivt av skidturister och familjer. Sälenfjällen är under dessa dagar ett av Sveriges mest besökta resmål.

Banan Sälen–Mora

Vasaloppsbanan sträcker sig 90 km längs gamla skogsvägar och stigar i Dalarna. Banan är enbart för klassisk teknik — fåror är spårsatta längs hela sträckan. Friåkning (skate) är förbjudet och överträdelse leder till diskvalificering.

Kontrollerna är placerade med ungefär 10 kilometers mellanrum och fungerar både som tidtagningspunkter och matningsstationer. Vid varje kontroll serveras den berömda blåbärssoppan — ett av Vasaloppets mest kända inslag. Soppa lagas av vilda svenska blåbär och har delats ut vid kontrollerna sedan loppets begynnelse.

Kontroller längs banan

• Start: Berga By, Sälen (ca 840 m ö.h.)
• Smågan (~10 km)
• Mångsbodarna (~24 km)
• Risberg (~35 km)
• Evertsberg (~47 km) — halvvägspunkten, berömd brant uppförsbacke
• Oxberg (~62 km)
• Hökberg (~71 km)
• Eldris (~82 km)
• Mål: Mora centrum (~90 km)

Evertsberg vid km 47 är banans karaktäristiska mittpunkt. Den brant uppförsbacke som leder in i kontrollen har stoppat tusentals åkare genom åren och är en av de mentalt tuffaste momenten i loppet.

Tekniska krav på utrustning

Skidor måste uppfylla minimibreddkrav och bindings ska vara godkända för klassisk teknik. Stavlängd regleras av regelboken. Arrangörerna genomför slumpmässiga utrustningskontroller vid start och längs banan.

Anmälan och deltagande

Vasaloppet är ett av de svåraste loppen att komma med i — inte på grund av prestationskrav utan på grund av den extrema efterfrågan. Platser till populäraste loppen (framför allt 90 km och TjejVasan) tar slut inom minuter efter att anmälan öppnat.

Anmälningskalender

• Öppnar: Normalt i juli månaden innan loppet (exakt datum annonseras på vasaloppet.se)
• Stänger: När platser tar slut — ofta samma dag anmälan öppnar för de populäraste loppen
• Reservlista: Finns för de flesta lopp, men garanterar ingen startplats
• Anmälningsavgift: Varierar per lopp, från ~800 kr (KortVasan) till ~2 000 kr (Vasaloppet 90 km)

Tidsvågor och startordning

I huvudloppet 90 km delas deltagarna in i tidsvågor (A–Q och fler) baserat på tidigare resultat eller anmält förväntat sluttid. A-vågen startar först och innehåller elitåkarna. Åkare utan tidigare Vasaloppsresultat placeras i bakre vågor. Det innebär att slutfältet kan sträcka sig över timmar.

Krav för deltagande

• Minimum 18 år för Vasaloppet 90 km och NattVasan
• Giltigt identitetsdokument vid registrering
• Utrustning godkänd för klassisk längdskidåkning
• Deltagare under 16 år i UngdomsVasan behöver målsmans underskrift

Vasaloppets vinnare och rekord

Vasaloppets historia är fylld av legendariska prestationer. Under loppets tidiga decennier dominerade svenska skidåkare — i synnerhet dalkarlar — totalt. Under 1980- och 1990-talen skedde ett skifte mot norska och finska åkare.

Banrekord

• Herrar: 3:38:41, Jens Byggmark (Norge) 2012 — med masstart och optimala förhållanden
• Damer: 4:21:06, Britta Johansson Norgren (Sverige) 2020 — med masstart och klassisk stil

Svenska legender i Vasaloppet

• Tomas Wassberg — vann Vasaloppet fyra gånger (1986, 1987, 1988, 1989) och är en av de absoluta dominerande perioderna i loppets historia.
• Jan Ottosson — svensk klassikervinst på 1970-talet under en era av stark inhemsk dominans.
• Britta Johansson Norgren — mångfaldig vinnare av TjejVasan och innehar damernas banrekord i Vasaloppet.
• Ernst Alm — vann det allra första loppet 1922 och är historiskt förstanamnet i Vasaloppets långa vinnarlista.

Nutida dominans

Sedan 2000-talet har norska och finska åkare dominerat herrklassen, med Jonas Vågå Einang (Norge) och Petter Eliassen (Norge) som återkommande topplacerade namn. Den svenska publiken håller dock alltid extra tummar för inhemska kandidater under den direktsända SVT-sändningen.

Vasaloppet Sommar

Vasaloppet är inte enbart ett vinterlopp. Sedan 1990-talet arrangeras Vasaloppet Sommar längs samma sträcka Sälen–Mora, men till fots, på cykel och med mountainbike. De viktigaste sommarloppena:

• Cykelvasan 90 — 90 km mountainbike längs Vasaloppsleden, avgörs i september. Ett av Europas största mountainbike-lopp.
• Cykelvasan 45 — kortare variant för dem som vill ha upplevelsen utan 90 km.
• Vasaloppet till fots — vandringsvarianter längs Vasaloppsleden under sommarsäsongen.

Vasaloppsleden är dessutom öppen för friluftsliv hela året, och många genomför hela 90 km-sträckan på motionsnivå utanför tävlingskalendern.

Vasaloppets kulturella betydelse

Vasaloppet är mer än ett idrottsevenemang — det är en del av det svenska nationella identitetsbygget. SVT:s direktsändning samlar miljontals tittare och loppets startskott är ett av de mest bevakade ögonblicken i det svenska sportkalendern.

Begreppet "att ta sin Vasasked" — att klara Vasaloppet på under 15 timmar — är djupt rotat i folkbildningen kring uthållighet och karaktär. Att ha fullföljt Vasaloppet är en personlig merit som bärs med stolthet av hundratusentals svenska medborgare.

Loppet faller alltid under sportlovet, vilket gör Sälenfjällen extra överfulla den aktuella veckan. Att kombinera familje-skidsemester med att se Vasaloppet passera förbi är en tradition för många svenska familjer. Se kalender 2026 för en översikt av övriga evenemang och helgdagar under samma period, och kolla vad är det för dag idag för datum och veckodagsinformation.

Källor

• vasaloppet.se — Officiell webbplats
• Wikipedia: Vasaloppet
• Wikipedia: Gustav Vasa
• SVT Sport — Vasaloppet sändningar och resultat