Höstdagjämning — datum, exakt tid och astronomisk höst

Nästa höstdagjämning infaller onsdagen den 23 september 2026 kl. 02:05 CEST (svensk tid). Vid denna exakta tidpunkt passerar solen över himmelsekvatorn på sin väg söderut — dag och natt blir ungefär lika långa, och den astronomiska hösten börjar på norra halvklotet. Från och med nu blir nätterna längre än dagarna fram till vårdagjämningen.

Nästa höstdagjämning

🍂

23 september

kl. 02:05 CEST

Om 15 dagar

Höstdagjämning 2025–2030 — datum och tider

Höstdagjämningen infaller alltid 22, 23 eller 24 september (svensk tid). Under 2020-talet växlar det mellan 22 och 23 september:

ÅrDatumTid (svensk tid)Veckodag
2025 22 september 20:19 CEST Måndag
2026 23 september 02:05 CEST Onsdag
2027 23 september 08:02 CEST Torsdag
2028 22 september 13:45 CEST Fredag
2029 22 september 19:38 CEST Lördag
2030 23 september 01:27 CEST Måndag

Höstdagjämningen 2026

Höstdagjämningen 2026 infaller onsdagen den 23 september kl. 02:05 CEST (svensk tid). Vid det klockslaget passerar solen himmelsekvatorn på väg söderut och den astronomiska hösten börjar. Dag och natt är då ungefär lika långa i hela Sverige — cirka 12 timmar och 13–15 minuter dagsljus beroende på ort. Direkt efter dagjämningen förkortas dagarna snabbt: med omkring 4 minuter per dygn i Malmö och upp till 7 minuter per dygn i Kiruna. Drygt en månad senare, natten till sista söndagen i oktober, ställs klockan dessutom om till vintertid — då blir kvällarna märkbart mörkare.

Höstdagjämningen 2027

Höstdagjämningen 2027 infaller torsdagen den 23 september kl. 08:02 CEST (svensk tid). Att klockslaget skiljer sig från året innan beror på att jordens varv runt solen tar cirka 365 dagar och 6 timmar — dagjämningen förskjuts därför nästan sex timmar framåt varje år, tills ett skottår drar tillbaka den ett knappt dygn. Det är därför höstdagjämningen pendlar mellan 22 och 23 september under 2020-talet. Samtliga datum och exakta klockslag till och med 2030 hittar du i tabellen ovan.

Vad är höstdagjämning?

Höstdagjämning (latin: aequinoctium autumnale) är det astronomiska ögonblick då solen passerar himmelsekvatorn på sin tillsynes väg söderut. Den kallas också autumnal equinox eller september equinox på engelska — av latinets aequus (lika) och nox (natt).

På själva dagen är dag och natt ungefär lika långa — cirka 12 timmar vardera — över hela jorden. Detta är en av årets två dagjämningar; den andra är vårdagjämningen i mars. Mellan dagjämningarna ligger solstånden: sommarsolståndet i juni och vintersolståndet i december.

Astronomisk vs meteorologisk höst

EgenskapMeteorologisk höstAstronomisk höst
Start1 september (fast datum)Höstdagjämningen (22–23 september)
Baserad påHela kalendermånader, för jämförbar väderstatistikJordens position i banan runt solen
Slut30 novemberVintersolståndet (21–22 december)
AnvändningVäderstatistik och prognoserAstronomi och kalendrar

SMHI använder dessutom en tredje, klimatologisk definition: hösten börjar när dygnsmedeltemperaturen stabilt sjunker under +10°C — ofta redan i augusti i norra Sverige, men först i oktober i Skåne. I Sverige "kommer hösten" alltså oftast flera veckor innan den astronomiska hösten börjar.

Är dag och natt exakt lika långa?

Inte riktigt. Trots namnet är dagen vid höstdagjämningen cirka 8–10 minuter längre än natten i Sverige. Det beror på två effekter:

  • Atmosfärisk refraktion: Jordens atmosfär böjer solljuset, så att solen syns över horisonten flera minuter innan den geometriskt har gått upp — och flera minuter efter att den egentligen gått ner.
  • Solens skiva: Soluppgång och solnedgång mäts från solens övre kant, inte dess mitt. Eftersom solskivan är cirka 0,5° bred förlängs dagen ytterligare.

Den verkliga jämvikten mellan dag och natt — equilux — inträffar därför några dagar efter höstdagjämningen, i Stockholm runt 25–26 september. Vid vårdagjämningen är det tvärtom: då infaller equilux några dagar före.

Varför blir dagarna kortare nu?

Efter höstdagjämningen lutar norra halvklotet allt mer BORT från solen. Solen står lägre på himlen varje dag, dess bana över himlen blir kortare, och dagarna förkortas snabbt.

Hur fort dagarna förkortas beror på latitud:

StadDaglängd vid höstdagjämningenFörkortas per dygn
Malmö (55°N)12 t 13 minca 4 min
Stockholm (59°N)12 t 13 minca 5 min
Östersund (63°N)12 t 14 minca 5,5 min
Kiruna (68°N)12 t 15 minca 7 min

Så snabbt försvinner ljuset — månad för månad

Tre månader efter höstdagjämningen har södra Sverige förlorat cirka fem timmar dagsljus — och norra Sverige allt dagsljus:

OrtDagsljus 22 sepDagsljus 22 oktDagsljus 22 dec
Malmöca 12 t 13 minca 10 t 15 minca 7 t 5 min
Stockholmca 12 t 13 minca 10 tca 6 t 5 min
Sundsvallca 12 t 14 minca 9 t 30 minca 5 t
Kirunaca 12 t 15 minca 8 t 30 min0 t (polarnatt)

I norra Sverige är förändringen dramatisk — Kiruna förlorar nästan fyra timmar dagsljus under den första månaden efter höstdagjämningen, och där börjar polarnatten redan i mitten av december. Kort därefter, vid vintersolståndet, vänder ljuset igen.

Höstdagjämningen i svensk kulturhistoria

Höstdagjämningen har förlorat mycket av sin kulturella betydelse i modern tid, men var tidigare en central markering i jordbruksåret. Flera viktiga svenska skördetraditioner ligger nära i tiden:

Mickelsmäss (29 september)

Ärkeängeln Mikaels dag — en av årets viktigaste dagar på den gamla landsbygden. Mickelsmäss var skördeavslutningens stora dag:

  • Statare fick sin årslön och många bytte gård på Mickelsmäss
  • Sommarbetande boskap togs hem till gårdarna
  • Stora skördefester — mickelsmässkakor, nytt öl, färskt kött
  • Marknader och kyrkohelgfirande

Skördefester

  • Höstmarknad — äppelfester, lokalmat, honungsskörd
  • Surströmmingspremiär (3:e torsdagen i augusti) — tidig markering av höstens ankomst i norr
  • Älgjakten startar första måndagen i september i norra Sverige och andra måndagen i oktober i södra — skördetidens stora jakt

Fornnordisk tid

Vikingarnas höstblot (haustblót) hölls runt höstdagjämningen för att tacka gudarna för skörden. Fornsvenska bönder räknade året från höstdagjämningen — "år" kom från ordet jár som ursprungligen betecknade skördetid.

Höstdagjämningen i världen

Många kulturer firar höstdagjämningen som en tid av tacksamhet, balans och förberedelse för vintern:

  • Shūbun no Hi — officiell helgdag i Japan. Familjer besöker förfäders gravar
  • Higan (Japan, buddhism) — en veckolång period av meditation och reflektion kring båda dagjämningarna
  • Mid-Autumn Festival / Mooncake Festival (Kina, Vietnam, Korea) — infaller på fullmånen närmast höstdagjämningen
  • Mehregan (Iran) — uråldrig persisk höstfest tillägnad gudinnan Mithra, med rötter i zoroastrismen
  • Mabon — wicca/pagan skördefest som firar balans mellan ljus och mörker
  • Harvest Moon — den fullmåne som ligger närmast höstdagjämningen, historiskt viktig för bönder i Europa och Nordamerika. När en månförmörkelse sammanfaller med Harvest Moon blir det en av decenniets mest spektakulära astronomiska händelser
  • Chichen Itza, Mexiko: Samma "ormskugga"-fenomen som vid vårdagjämningen — solen skapar en slingrande skugga på Kukulkán-pyramidens trappa
  • Sukkot (judisk lövhyddofest) infaller typiskt några veckor efter höstdagjämningen och är en traditionell skördefest

Snabbfakta om höstdagjämningen

  • Höstdagjämning 2026: 23 september kl. 02:05 CEST
  • Vanligt datum: 22–23 september
  • Daglängd i Sverige: ca 12 timmar 13–15 minuter
  • Markerar: Astronomisk höstens början (norra halvklotet)
  • Nästa årstidsväxling: vintersolståndet i december
  • Klockan ställs om: till vintertid sista söndagen i oktober
  • Svenska traditioner: Mickelsmäss, höstmarknad, älgjakt
  • Relaterade högtider: Shūbun no Hi, Mid-Autumn Festival, Sukkot

Vanliga frågor om höstdagjämning

När är höstdagjämningen 2026?

Höstdagjämningen 2026 infaller onsdagen den 23 september 2026 kl. 02:05 CEST (svensk tid). Då passerar solen himmelsekvatorn på väg söderut, dag och natt blir ungefär lika långa och den astronomiska hösten börjar.

När är höstdagjämningen 2027?

Höstdagjämningen 2027 infaller torsdagen den 23 september 2027 kl. 08:02 CEST (svensk tid). Då passerar solen himmelsekvatorn på väg söderut, dag och natt blir ungefär lika långa och den astronomiska hösten börjar.

Vad är höstdagjämning?

Höstdagjämning (autumnal equinox) är det astronomiska ögonblick när solen passerar himmelsekvatorn på sin väg söderut. Dag och natt är då ungefär lika långa — därav namnet. Det markerar astronomisk höstens början på norra halvklotet och vårens början på södra.

Varför blir dag och natt lika långa?

Jordens axel lutar 23,4° mot banan runt solen. Vid dagjämningen står axeln "i profil" mot solen — varken mot eller bort från den — så solljuset fördelas lika över båda halvkloten. Solen går då upp nästan exakt i öster och ner nästan exakt i väster, oavsett var på jorden du befinner dig.

Varför är dag och natt inte exakt 12 timmar?

Två effekter förlänger dagen: atmosfärisk refraktion (atmosfären böjer ljuset så att solen syns innan den geometriskt gått upp och efter att den gått ner) och att dagen mäts från solens övre kant, inte dess mitt. Dagen blir därför cirka 8–10 minuter längre än natten. Exakt lika dag och natt — equilux — infaller några dagar EFTER höstdagjämningen.

Varför blir dagarna kortare efter höstdagjämningen?

Efter höstdagjämningen lutar norra halvklotet allt mer bort från solen. Solen står lägre på himlen varje dag, dagarna blir kortare och nätterna längre. I södra Sverige förkortas dagen med cirka 4 minuter per dygn; i Kiruna så mycket som 7 minuter per dygn. Detta fortsätter fram till vintersolståndet i december.

Är höstdagjämningen en helgdag i Sverige?

Nej, höstdagjämningen är inte en officiell helgdag i Sverige. Den passerar de flesta obemärkt. I Japan är däremot Shūbun no Hi officiell helgdag, och i många förkristna kulturer var höstdagjämningen en viktig skördetid. Svenskt mickelsmäss (29 september) ligger nära och var den traditionella skördeavslutningen.

Vad är skillnaden mellan meteorologisk och astronomisk höst?

Meteorologisk höst börjar alltid 1 september och slutar 30 november — den bygger på hela kalendermånader för jämförbar väderstatistik. Astronomisk höst börjar vid höstdagjämningen (22–23 september) och slutar vid vintersolståndet, baserat på jordens position i banan runt solen. SMHI har dessutom en klimatologisk definition baserad på dygnsmedeltemperatur under +10°C.

Källor

Relaterade sidor

Redaktionen Röda Dagar

Vi granskar och uppdaterar alla datum och fakta regelbundet för att säkerställa att informationen är korrekt. Vårt mål är att vara Sveriges mest pålitliga källa för helgdagar, röda dagar och kalenderinformation.