Isra och Miraj — profetens nattfärd och uppstigning

Isra och Miraj är den islamiska högtiden som minns profeten Muhammads mirakulösa nattresa från Mecka till Jerusalem och den efterföljande uppstigningen genom de sju himlarna. Nästa gång infaller högtiden onsdag den 6 januari. Händelsen — daterad till ungefär år 621 e.Kr. — är teologiskt central för hela islam: det var under uppstigningen som de fem dagliga bönerna (salah) instiftades. Högtiden kallas även al-Isra wal-Miraj och firas på 27 Rajab i den islamiska månkalendern.

Nästa Isra och Miraj

6 januari

Om 221 dagar

🌙 27 Rajab

När är Isra och Miraj? Kommande datum

Högtiden infaller alltid 27 Rajab — den sjunde månaden i den islamiska månkalendern. Eftersom det islamiska året är ungefär 11 dagar kortare än det gregorianska förflyttas datumet ~11 dagar bakåt varje år. Tabellen nedan visar kommande datum:

ÅrDatumVeckodag
2027 6 januari Onsdag
2027 25 december (andra infallet samma år) Lördag
2028 14 december Torsdag
2029 3 december Måndag
2030 23 november Lördag

Datumen beräknas utifrån astronomisk månkalender och kan justeras ±1 dag beroende på faktisk månobservation. År 2027 infaller högtiden två gånger — ett ovanligt dubbelinfall. Verifiera alltid mot lokalt islamiskt råd inför varje år.

Vad är Isra och Miraj?

Isra och Miraj är en av de mest omtalade händelserna i islamisk teologi. Händelsen beskrivs i Koranen (surah 17:1 och surah 53:1–18) och i de profetiska hadith-samlingarna. Berättelsen är uppdelad i två delar som tillsammans kallas al-Isra wal-Miraj.

Det arabiska ordet isra betyder nattvandring eller nattresa, medan miraj (mi'raj) betyder stege eller uppstigning. Händelsen dateras traditionellt till ungefär år 621 e.Kr., kort innan den första hijran — utvandringen från Mecka till Medina. Det var en period av stor prövning för den unga muslimska gemenskapen.

Från ett islamiskt perspektiv är händelsen ett gudomligt tecken och en bekräftelse av Muhammads profetskap. Den stärker dessutom banden till Jerusalem, som betraktas som islams tredje heligaste plats efter Mecka och Medina. På Ramadan-nätterna och vid Isra och Miraj-firanden läser muslimer världen över om nattfärden ur hadith-samlingarna.

Isra — nattfärden till Jerusalem

Isra börjar i Masjid al-Haram i Mecka, islams heligaste plats. Profeten Muhammad väcktes av ärkeängeln Jibril (Gabriel) och fördes till ett bevingat varelse kallat Buraq — vitt och häst­likt, men med vingar och förmågan att röra sig i en enda steglängd till horisonten.

Resan med Buraq gick till Masjid al-Aqsa i Jerusalem — "den avlägsna moskén" som nämns i Koranen 17:1. I Jerusalem ledde Muhammad en bön tillsammans med tidigare sändebud — Ibrahim (Abraham), Musa (Moses), Isa (Jesus) och andra — som ett tecken på att han är det sista i profeternas långa kedja.

Al-Aqsa-moskén är sedan dess djupt förankrad i islamisk tro. Platsen är en av orsakerna till att Jerusalem har en unik ställning i islams geografi — och nattfärden är en teologisk grund för den muslimska kopplingen till staden.

Miraj — uppstigningen och de fem bönerna

Från Jerusalem steg Muhammad upp till himlen via en stege (mi'raj). Han passerade sju himlar i tur och ordning och mötte i varje himmel en av de stora profeterna: Adam i den första, Yahya (Johannes) och Isa (Jesus) i den andra, Yusuf (Josef) i den tredje, Idris i den fjärde, Harun (Aron) i den femte, Musa (Moses) i den sjätte och Ibrahim (Abraham) i den sjunde himlen.

I den yttersta himlen nådde Muhammad Sidratul Muntaha — det lotusträd som markerar gränsen för skapelsens yttersta punkt. Där tog han emot befallningen om att muslimer skulle be femtio gånger dagligen.

På nedvägen rådde profeten Musa Muhammad att vända om och be Gud om lättnad — muslimerna klarar inte femtio böner, menade Musa utifrån sin erfarenhet av Israels folk. Profeten Muhammad vände om upprepade gånger. Varje gång sänktes antalet med tio, tills det nådde fem böner per dygn. "Fem böner i handling," sade Gud, "men belöningen av femtio." Dessa fem böner — Fajr, Dhuhr, Asr, Maghrib och Isha — är en av islams fem pelare.

Uppstigningen lyfter också fram Muhammads unika ställning: han är den enda profet som beskrivs ha nått denna närvaro. Händelsen är ett av de klaraste tecknen på hans position som det sista och förnämsta av sändebuden, enligt islamisk tro.

Hur uppmärksammas Isra och Miraj?

Isra och Miraj är en andlig högtid snarare än ett festfirande. Det finns inga obligatoriska ritualer fastlagda i fiqh (islamisk rättsvetenskap) utöver de vanliga dagliga bönerna. Firandet varierar i tradition och intensitet mellan olika länder och muslimska rörelser.

Vanliga sätt att uppmärksamma dagen

  • Kvälls- och nattböner (Tahajjud): Frivilliga nattböner är den vanligaste formen av firande.
  • Koranläsning: Surah al-Isra (kapitel 17) reciteras och studeras.
  • Berättelsestunder: Imamer och lärare berättar om nattfärden för barn och vuxna.
  • Föredrag och seminarier: Islamiska föreningar arrangerar föreläsningar om händelsens teologiska betydelse.
  • Fasta: Somliga muslimer väljer att fasta frivilligt som en markering av högtiden.

Skillnad i tradition

I länder som Malaysia, Indonesien och Pakistan är Isra och Miraj nationell helgdag med folkliga processioner, lyktor och upplyst gatakonst. Indonesien kallar högtiden "Isra Mikraj" och hålls med större offentliga ceremonier. I den arabiska världen firas högtiden mer stillsamt, och i delar av Saudiarabien och den salafistiska traditionen ges högtiden lägre officiell status eftersom den inte har stöd i de tidigaste islamiska källorna som en fastlagd celebrationsdag.

Isra och Miraj i Sverige

I Sverige uppmärksammar moskéer och islamiska föreningar Isra och Miraj med kvällsprogram som kombinerar Koranläsning, föredrag och gemensamma böner. Arrangören är vanligtvis den lokala moskén eller Islamic Relief-nätverket. Programmen riktar sig till hela familjen, med separata barnprogram om nattfärdens berättelse.

Eftersom högtiden inte är röd dag i Sverige är det en vanlig arbets- och skoldag. Muslimska föräldrar kan ansöka om ledighet för sina barn, och arbetsgivare i offentlig sektor brukar i regel vara flexibla kring religiösa helgdagar vid förfrågan.

Islamiska förbundet i Sverige (islamiskaforbundet.se) publicerar varje år ett program för högtiden och kan guida till närmaste arrangement. Högtiden ger också tillfälle att lyfta frågan om al-Aqsa-moskén i Jerusalem — en plats med djup koppling till islams identitet som ofta diskuteras i ett bredare sammanhang under Isra och Miraj-arrangemangen.

Islams högtider som Eid al-Fitr och Eid al-Adha är de mest välkända bland icke-muslimer i Sverige. Isra och Miraj är däremot en högtid som framför allt uppmärksammas inom det muslimska samfundet — stilla och introspektiv till sin karaktär.

Snabbfakta om Isra och Miraj

  • Nästa Isra och Miraj: 6 januari (Onsdag)
  • Islamiskt datum: 27 Rajab (7:e månaden i hijri-kalendern)
  • Typ: Islamisk högtid — andlig minneshögtid
  • Två delar: Isra (nattresa Mecka–Jerusalem) + Miraj (uppstigning)
  • Bevingat steed: Buraq
  • Destination Isra: Masjid al-Aqsa, Jerusalem
  • Instiftades: De fem dagliga bönerna (salah)
  • Dataskifte: ~11 dagar tidigare varje gregorianskt år
  • Röd dag i Sverige: Nej
  • Arabiskt namn: al-Isra wal-Miraj / Lailat al-Miraj
  • Relaterad högtid (Sha'ban): Shab-e-Barat — månaden efter Rajab
  • Islamiskt nyår (Muharram): Islamiskt nyår

Vanliga frågor om Isra och Miraj

När är Isra och Miraj 2027?

Isra och Miraj 2027 infaller onsdag 6 januari. Samma år inträffar högtiden ytterligare en gång den 25 december 2027 — ett ovanligt dubbelinfall som beror på att det islamiska året är ~11 dagar kortare än det gregorianska. Datumen kan justeras ±1 dag beroende på månobservation.

Vad är Isra och Miraj?

Isra och Miraj är den islamiska högtiden som minns profeten Muhammads underverk­liga nattresa (Isra) från Mecka till Jerusalem och den efterföljande uppstigningen (Miraj) genom de sju himlarna till Guds närvaro. Händelsen dateras till ungefär år 621 e.Kr. och är en av islams mest centrala berättelser. Det var under Miraj de fem dagliga bönerna (salah) instiftades.

Vad är skillnaden mellan Isra och Miraj?

Isra är nattfärden: profeten Muhammads resa på det bevingade djuret Buraq från Masjid al-Haram i Mecka till Masjid al-Aqsa i Jerusalem. Miraj är uppstigningen: resan från Jerusalem upp genom de sju himlarna, där Muhammad mötte tidigare profeter (Adam, Musa, Ibrahim m.fl.) och slutligen nådde Guds närvaro. Sammanslaget kallas händelsen al-Isra wal-Miraj.

Varför är de fem bönerna kopplade till Miraj?

Enligt islamisk tradition mottog profeten Muhammad under Miraj Guds befallning om att muslimer skulle be femtio gånger per dag. På råd av profeten Musa (Moses) vände Muhammad tillbaka upprepade gånger och bad om lättnad, tills antalet sänktes till fem. Dessa fem böner (Fajr, Dhuhr, Asr, Maghrib och Isha) är en av islams fem pelare.

Är Isra och Miraj en röd dag i Sverige?

Nej, Isra och Miraj är inte en officiell röd dag i Sverige. I en del muslimska länder, exempelvis Malaysia, Indonesien, Pakistan och Bangladesh, är dagen nationell helgdag. I Sverige uppmärksammas den i moskéer och islamiska föreningar med kvälls- och nattböner samt föreläsningar.

Varför infaller Isra och Miraj olika datum varje år?

Högtiden infaller alltid 27 Rajab — den sjunde månaden i den islamiska månkalendern (Hijri). Eftersom det islamiska året är ungefär 11 dagar kortare än det gregorianska förflyttas datumet ~11 dagar bakåt varje år. Dessutom avgörs exakta månstart av faktisk månobservation, vilket kan ge ±1 dags variation.

Hur uppmärksammas Isra och Miraj i Sverige?

I svenska moskéer hålls kvällssamlingar med Koranläsning, föredrag om nattfärdens berättelse och frivilliga nattböner (Tahajjud). Islamiska skolor och föreningar anordnar berättarstunder för barn. Det är en stillsam, andlig högtid snarare än ett firande — utan festmåltider eller gåvor.

Källor

Relaterade sidor

Redaktionen Röda Dagar

Vi granskar och uppdaterar alla datum och fakta regelbundet för att säkerställa att informationen är korrekt. Vårt mål är att vara Sveriges mest pålitliga källa för helgdagar, röda dagar och kalenderinformation.