Shab-e-Barat 2027 — förlåtelsens natt
Shab-e-Barat 2027 infaller söndag den 24 januari (natten börjar vid solnedgången kvällen innan). Natten kallas på arabiska Laylat al-Bara'at — förlåtelsens eller frikännandets natt — och observeras av många muslimer världen över som en natt av intensiv bön, ångerbön och åminnelse av avlidna. Den sammanfaller med den 15:e natten i Sha'ban, islamiska kalenderårets åttonde månad, ungefär två veckor före Ramadan.
24 januari
Om 239 dagar
🌙 Laylat al-Bara'at
När är Shab-e-Barat? Kommande datum
Shab-e-Barat infaller natten till den 15:e Sha'ban i den islamiska månkalendern. Eftersom den islamiska kalendern är lunisolar förflyttas datumet ungefär 11 dagar tidigare varje gregorianskt år. Det innebär att Shab-e-Barat under 2029 inträffar två gånger under samma kalenderår.
| År | Datum (gregorianskt) | Veckodag | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| 2027 | 24 januari | Söndag | 15 Sha'ban |
| 2028 | 13 januari | Torsdag | 15 Sha'ban |
| 2029 | 1 januari | Måndag | 15 Sha'ban |
| 2029 | 22 december | Lördag | andra infallet samma år |
| 2030 | 12 december | Torsdag | 15 Sha'ban |
Datumen är beroende av månobservation och kan variera ±1 dag. Natten börjar vid solnedgången och observeras på kvällen den 14:e Sha'ban (inför den 15:e). Källa: timeanddate.com, verifierad 2026-05-27.
Vad är Shab-e-Barat?
Shab-e-Barat — vars arabiska namn Laylat al-Bara'at betyder "frikännandets natt" eller "förlåtelsens natt" — är en natt som många muslimer betraktar som ett tillfälle för gudomlig förlåtelse och nåd. Traditionen kopplas till en passage i hadith-litteraturen om att Gud på den 15:e natten av Sha'ban riktar sin uppmärksamhet mot sina skapelser och förlåter dem som söker förlåtelse.
Natten går under flera namn beroende på region. I Sydasien (Pakistan, Bangladesh, Indien) säger man Shab-e-Barat (persiska/urdu). I Turkiet kallas den Berat Kandili och är en av de fem heliga "kandil-nätterna" i den turkisk-islamiska traditionen. I arabisktalande länder och i Sydostasien används Laylat al-Bara'at eller Nisfu Sha'ban ("mitten av Sha'ban").
Många betraktar natten som en andlig uppgång inför Ramadan, som infaller knappt två veckor senare. Bönen under Shab-e-Barat ses som en förberedelse — ett tillfälle att rena sin avsikt och komma inför Ramadan med ett rent hjärta.
Förlåtelsens natt — vad man gör
Observansen av Shab-e-Barat sker framför allt under natten, från solnedgången till gryningen. De vanligaste formerna av firandet är:
- Qiyam al-layl (nattbön): Extra frivilliga böner utförda under nattens timmar, ofta i grupp i moskén.
- Koranläsning: Recitation av Koranen, ibland hela natten, individuellt eller gemensamt.
- Tawba (ångerbön): En djup och personlig bön om förlåtelse för synder begångna under det gångna året.
- Dhikr (Gudsåminnelse): Upprepning av Guds namn och fraser som Subhanallah, Alhamdulillah och Allahu Akbar.
- Gravbesök: Många besöker gravplatser för att be för sina döda anhöriga — en tradition som är särskilt framträdande i Sydasien.
- Frivillig fasta: Dagen den 15:e Sha'ban är en av de rekommenderade fastefria dagarna i månaden — många väljer att fasta denna dag.
I delar av Sydasien och Levanten inkluderar firandet även firverkerier och utdelning av mat till grannar, fattiga och behövande — en konkret uttrycksform för nattens tema: generositet och förlåtelse.
Olika syn på Shab-e-Barat
Shab-e-Barat är en av de islamiska observanser som diskuteras mest bland lärda. Det är viktigt att förstå att olika muslimska riktningar ser olika på firandet — och att ingen av positionerna är enhetlig.
Den majoritetssynen, som speglas i praxis bland muslimer i Sydasien, Turkiet, Levanten och Nordafrika, stöder sig på ett antal hadith-berättelser som nämner nattens förtjänster. Bland dessa är hadith hos Ibn Majah och al-Tirmidhi, där profeten Muhammad sägs ha talat om nattens betydelse. Utifrån dessa texter anser majoriteten av hanafi-, maliki- och shafi'i-lärda att natten har en grund och att frivillig extra bön är välkomstet.
En minoritetsposition, framförd bland annat av lärda inom den salafitiska traditionen och av en del hanbali-lärda, menar att de specifika ritualerna inte har tillräckligt starkt stöd i de äldsta och mest tillförlitliga hadith-källorna. Dessa lärda klassar de kollektiva och formaliserade firandet som en senare tillkomst (bid'a) utan klar profetisk förankring — och förespråkar att man undviker dem.
Debatten handlar inte om huruvida natten nämns alls, utan om hadith-berättelsernas grad av tillförlitlighet (isnad) och om huruvida de stöder ett strukturerat "firande". Korantexten refererar i 44:3–4 till en "välsignad natt" då varje angeläget ärende avgörs — men tolkningarna av om det syftar på Shab-e-Barat eller på Laylat al-Qadr i Ramadan är delade.
För en besökare eller icke-muslim är det enklast att förstå det så: observansen är djupt rotad och meningsfull för många miljoner muslimer världen över, och den teologiska debatten är ett internt samtal inom islam — inte ett bevis på att natten saknar värde för dem som observerar den.
Shab-e-Barat och ramadan
En av de starkaste anledningarna till att Shab-e-Barat är så viktig för många muslimer är dess läge i kalenderåret: ungefär 14–15 dagar före ramadan. Natten fungerar som ett andligt startskott inför fastemånaden.
Logiken är enkel: Ramadan är den heligaste månaden och kräver en närvaro av hjärtat, inte bara kroppen. Den som inleder ramadan med ouppklarade synder och tung hjärta riskerar att inte fullt ut ta vara på månaden. Shab-e-Barat erbjuder ett tillfälle att, symboliskt och andligt, börja om med ett rent blad.
Många muslimer som inte regelbundet utför nattbön väljer ändå att vakna och be under Shab-e-Barat och under de sista nätterna av ramadan — Eid al-Fitr markerar sedan slutet på denna intensiva andliga period. Kopplingen mellan Shab-e-Barat, ramadan och Eid är i det avseendet ett kontinuum.
Shab-e-Barat i Sverige
I Sverige observeras Shab-e-Barat framför allt av muslimer med rötter i Sydasien (Pakistan, Bangladesh, Afghanistan) och av turkiska och kurdiska muslimer. Dessa grupper utgör en betydande del av den svenska muslimska befolkningen.
Firandet sker i regel i hemmen och i lokala moskéer och bönerum. I städer med stor sydasiatisk diaspora — Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro — arrangerar moskéer gemensam nattbön och program. Eftersom natten inte är röd dag i Sverige är det ett privat firande, och deltagarna tar ofta ut en ledig dag eller arbetar med ett flexibelt schema dagen efter.
- Röd dag i Sverige: Nej
- Mosqué-arrangemang: Förekommer i större städer, vanligtvis kvälls- och nattprogram
- Vanlig i: Sydasiatiska, turkiska, kurdiska och levantinska muslimska communityn
- Frivillig fasta: En del väljer att fasta dagen den 15 Sha'ban
Islamiskt nyår inleder det islamiska kalenderåret i månaden Muharram. Under den månaden observeras också Ashura den 10:e. Mawlid firas i månaden Rabi' al-Awwal. Shab-e-Barat och Isra och Miraj — profetens nattresa till Jerusalem — hör båda till de viktigare nätterna i Sha'ban och Rajab.
Snabbfakta om Shab-e-Barat
- Nästa Shab-e-Barat: 24 januari (Söndag)
- Arabiskt namn: Laylat al-Bara'at (لَيْلَةُ الْبَرَاءَة)
- Turkiskt namn: Berat Kandili
- Sydostasiatiskt namn: Nisfu Sha'ban
- Islamisk kalender: 15:e natten av Sha'ban (8:e månaden)
- Typ: Natt av bön och förlåtelse
- Förflyttning: ~11 dagar tidigare per år (lunisolar)
- Röd dag i Sverige: Nej
- Föregår: Ramadan med ca 15 dagar
- Teologisk status: Observeras brett; debatteras i hadith-frågan
Vanliga frågor om Shab-e-Barat
När är Shab-e-Barat 2027?
Shab-e-Barat 2027 infaller natten till söndag 24 januari, det vill säga kvällen den 23 januari efter solnedgången. Datumet är beroende av månobservation och kan variera ±1 dag. Natten sammanfaller med 15 Sha'ban i den islamiska kalendern.
Vad är Shab-e-Barat?
Shab-e-Barat ("förlåtelsens natt" eller "ödesnatten") är en natt som observeras av många muslimer den 15:e Sha'ban, ungefär två veckor före ramadan. Natten anses av många vara en tid då Gud förlåter synder och fastställer ödet för det kommande året. Den firas med nattbön, Koranläsning, ångerbön och ibland gravbesök.
Är Shab-e-Barat en röd dag i Sverige?
Nej, Shab-e-Barat är inte officiell röd dag i Sverige. Det är en religiös natt som observeras privat i hemmen och i moskéer, framför allt av muslimer med rötter i Sydasien, Turkiet och Levanten.
Vad gör man under Shab-e-Barat?
Under Shab-e-Barat ägnar många muslimer natten åt extra bön (qiyam al-layl), Koranläsning, ångerbön (tawba) och åminnelse av de döda (dhikr). Många besöker gravplatser för att be för sina avlidna. Vissa väljer att fasta dagen efter — den 15:e Sha'ban — som en frivillig fast.
Vad betyder ordet Shab-e-Barat?
"Shab-e-Barat" är persiska/urdu och betyder ungefär "förlåtelsens natt" eller "frihetens natt". På arabiska kallas den Laylat al-Bara'at ("frikännandets natt"). I Sydostasien kallas den Nisfu Sha'ban ("mitten av Sha'ban") och i Turkiet Berat Kandili.
Är Shab-e-Barat kontroversiell inom islam?
Observansen av Shab-e-Barat ser olika ut bland muslimska riktningar. Majoriteten av troende i Sydasien, Turkiet och Levanten firar natten som en tid av bön och förlåtelse. Vissa riktningar, bland annat salafism, anser att de specifika ritualerna inte har tillräckligt stöd i de äldsta hadith-källorna och klassar dem som en innovation (bid'a). Korantexten nämner inte dagen specifikt, men hadith-litteraturen innehåller hänvisningar till nattens betydelse.
Hur skiljer sig Shab-e-Barat från Laylat al-Qadr?
Laylat al-Qadr ("kraftens natt") infaller under de sista tio nätterna av ramadan och anses vara den heligaste natten i islams kalender — natten då Koranen uppenbarades. Shab-e-Barat infaller ungefär två veckor före ramadan och förknippas med förlåtelse och ödesbestämning, men har en annan religiös status. Många betraktar Shab-e-Barat som en andlig förberedelse inför ramadan.